Dags att påminna om god förvaltning i våra myndigheter enligt förvaltningslagen(FL)

Dags att påminna om god förvaltning i våra myndigheter enligt förvaltningslagen(FL)

Att påminna om grunderna för god förvaltning.

Ur FL (2017:900) Grunderna för god förvaltning (5-8 §§):

——————–¬——————–¬—-

Grunderna för god förvaltning

Legalitet, objektivitet och proportionalitet

5 § En myndighet får endast vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen.
I sin verksamhet ska myndigheten vara saklig och opartisk.

Myndigheten får ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot.

Service

6 § En myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla.

Myndigheten ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Den ska ges utan onödigt dröjsmål.

Tillgänglighet

7 § En myndighet ska vara tillgänglig för kontakter med enskilda och informera allmänheten om hur och när sådana kan tas.

Myndigheten ska vidta de åtgärder i fråga om tillgänglighet som behövs för att den ska kunna uppfylla sina skyldigheter gentemot allmänheten enligt 2 kap.tryckfrihetsföro¬rdningen om rätten att ta del av allmänna handlingar.

Samverkan

8 § En myndighet ska inom sitt verksamhetsområde samverka med andra myndigheter.

En myndighet ska i rimlig utsträckning hjälpa den enskilde genom att själv inhämta upplysningar eller yttranden från andra myndigheter.

——————–¬——————–¬—-

Källa: hlagen.nu/¬2017:900#R6

Det är inom offentlig förvaltning mycket få tjänstemän som har kunskap och beredskap att hantera sådana påpekanden, speciellt på lägre nivåer, med vilket menas alla nivåer under myndighets-/¬förvaltningsledande nivå.

Den relevanta kunskapen finns i regel inte på tillämpande förvaltningsnivå beroende på att personalen i praktiken så gott som aldrig genomgår relevant utbildning för arbete inom offentlig förvaltning.

Det hår området betraktas ofta nedlåtande och förringas med uttryck som ”kommunjuristen/¬verksjuristens fantasier och drömmar”. Det innebär att kärnproblemet är förvaltningspersonal¬ens okunskap, fördomar och missuppfattningar om vilka befogenheter de har i sina arbetsuppgifter.

Kvalificerade befogenheter bör lämnas där de hör hemma eftersom de är förtroendeskadliga, nämligen hos De Många Maktlystma Folkvalda att själva hantera bäst de gitter så de identifieras och kan rensas ut genom att röstas bort från köttgrytorna i demokratisk ordning.

Betänk de gamla svenska Konungarnas valspråk:

Svenska regenters valspråk sedan Gustav Vasa på Wikipedia:

Märk framförallt den mycket tydliga profileringen på Folket och Fäderneslandets väl efter ca 1750. Man ser här hur attityden hos landets högste styresman, Konungen, förändras och det är den attityden man nu efterlyser hos De Folkvalda och de offentliga tjänstemännen!

Konungarna visade ju vägen!

Men sens moralen är att det är myndigheterna som medvetet låter bli att utbilda sin egen personal på grundläggande offentlig rätt för att ”spara pengar” som de kallar det och i förlängningen komma åt mer egen makt genom att sprida okunskap. Det är otroligt fult och innebär att man de facto härskar genom att sprida desinformation, rena lögner.

Och det är inte acceptabelt.

Och det är många myndigheter och förvaltningar idag som försöker ge sken av att ha någon sorts egen lagstiftande ”makt” genom att ge ut hemsnickrade ”FS”, dvs egna ”författningssamling¬ar”, mycket vanligt i förvaltningarna och på myndigheterna. Men det finns inget som säger att man som medborgare måste acceptera smörjan. De försöker ge sken av det, men i själva verket är det helt frivilligt och saknar rättsverkan.

Men hur i all världen ska den vanlige medborgaren kunna veta det?

Det är i praktiken etablerad korruption, enfald och dumhet för att själva skapa sig en lätthanterad och bekväm arbetsmiljö. Inget annat. Men de anställda tror ju på det och agerar i enlighet därmed. Så det spårar ur precis som vi ser nu med hanteringen av LSS hos förvaltningar och myndigheter som inte har det minsta med uttolkningen av lagen att göra.

Och ett korrumperat rättsväsende som kontrolleras av De Folkvalda gör inte saken bättre. Detta är exakt den situation vi har idag med Försäkri8ngskassans och de kommunala socialnämndernas apspel utan stöd i lagen!

Där har vi kärnan i vad det står i FL (2017:900) 5 §!

Och något så dumt som att göra FL subsidiär är totalt oacceptabelt av rättssäkerhetsskäl. Det kränker ju medborgarrätten!

Axel Skough

Dags att påminna om god förvaltning i våra myndigheter enligt förvaltningslagen(FL)

Om behoven inte kan tillgodoses på annat sätt

Om behoven inte kan tillgodoses på annat sätt

I både socialtjänstlagen(SoL) och LSS lagen finns det en skrivelse som lyder så här
Om behoven inte kan tillgodoses på annat sätt så har man rätt till vad lagen föreskriver
Socialförvaltningarna använder sig av både föräldrarbalken och äktenskapsbalken och använder dessa som att vi får hjälp på annat sätt och tvingar våra anhöriga till att hjälpa oss 24/7

Man letar hela tiden efter olika kryphål och går dyra kurser för att kunna hitta olika sätt för att förneka oss vår rätt till ettfungerande liv i full samhällsgemenskap som vi har rätt till

Så här står det i vår grundlag

Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.
Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408).

Så här står det i förvaltningslagen

6 § En myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla.

Myndigheten ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Den ska ges utan onödigt dröjsmål.”

10 år med mänskliga rättigheter för funktionsnedsatta personer men vad har hänt?

10 år med mänskliga rättigheter för funktionsnedsatta personer men vad har hänt?

Den 14 januari 2009 börgade konventionen om mänskliga rätttigheter för personer med funktionsnedsättning(CRPD) att gälla i sverige och från och med den dagen så skall samtliga myndigheter på samtliga nivåer använda sig av konventionen och fatta beslut som helt stämmer överäns med samtliga artiklar i konventionen så att personer med funktionsnedsätttningar får leva ett liv i full samhällsgemenskap utan begränsningar på grund av sina hjälpbehov
Vi har alltså rätt att få samtliga våra hjälpbehov tillgodosedda så att vipå jämlika villkor kan vara fullt delaktiga i samhällslivet
Men hur fungerar det då i praktiken vi kan konstatera att i stället för att ge osss den nödvändiga hjälpen vi har behov av så drar man kraftigt ner på den hjälpen vi redan har och försvårar våra möjligheter till den fulla delaktigheten vi faktiskt har rätt till enligt den konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning(CRPD) sveriges myndigheter begår med berott mod brott mot folkrätten och visar ett mycketmärkligt synsätt på den folkrätt som man hela tiden påtalar när det gäller andra nationer men att man samtidigt själv begår dessa avskyvärda brott mot sin egen befolkning bryr man sig inte om i sin iver att förstöra funktionsnedsattas möjliggheter till ett fungerande liv i full samhällsgemenskap som man har förbundit sig att inte göra
Så personer med funktionsnedsättningar med hjälpbehov betraktas tydligen inte som människor av sveriges myndighetspersoner
Man kan inte skylla på ekonomin för att man förstör funktionsnedsattas liv då det finns ett flertal utredningar som mycket klart påvisar att personlig assistans är den mest kostnadseffektiva serviceformen för funktionsnedsattas rätt till ettfungerande liv

Så alla försämringar och nekanden av vår rätt till det fungerande livet handlar hellt om idiologiska skäl och inte av ekonomiska omständigheter och dett visar på en mycket skrämmande syn på landets funktionsnedsattas rätt till ett liv i full samhällsgemenskap

Den som påstår att funktionshinderomsorgen kostar för mycket säger samtidit till sin medmänniska med funktionsnedsättning att du har inte någon rätt att få leva ett värdigt liv i full samhällsgemenskap som jag själv har rätt till

Alla hjärtansdag

I dag är det alla hjärtans dag och det firar vi med att uppmärsamma all anhöriga som till oss funktionsnedsatta med stora hjälpbehov tvingas att ge upp sina egna liv tack vare att man inte ger oss vår rätt till assistans som man har förbundit sig att göra när sverige skrev under och ratificerade
konventionen om mänskliga rättigheter för funktionsnedsatta personer (CRPD)
Så ett stort fång med hjärtan till alla anhöriga som gör det möjligt för oss funktionsnedsatta att överleva

Dom kraftiga nedskärningarna är ett hot mot demokratin.

|
Dom kraftiga nedskärningarna är ett hot mot demokratin.
Att kraftigt försämra den sociala tryggheten skapar en grogrund för missnöjesyttringar som kan vara till stor skada för demokratin på lite längre sikt.
När man som nu har kraftigt försämrat den sociala tryggheten, så har man samtidigt förklarat att man vill ha ettt samhälle med stora klassklyftor där stora grupper ska stå utanför den sociala gemenskapen. Detta är en mycket farlig väg att gå, För det skapar stora motsättningar i samhället och det kommer att skapa våldsamheter i form av mera brottslighet i olika former.
Vi kommer att få ett samhälle där folket i dom högre samhällsklasserna kommer att förskansa sig bakom höga murar och stängsel med vakter som stoppar andra från att komma in i deras så kallade fina värd. Att
Är det verkligen ett sådant samhälle som vi vill ha eller vill vi ha ett samhälle där alla kan känna sig trygga och veta att man kan få hjälp från den gemensammma välfärden? Som omfattar samtliga medborgare när man blir sjuk. Och till och med kanske får ett funktionshinder, som gör att man blir tvungen att få hjälp av en annan människa för att kunna få leva ett värdigt liv.
Fast vi kanske ska bygga upp institutioner där vi låser in alla som har ett funktionshinder av något slag. Och där vi även låser in alla som blir sjuka så slipper den så kallade fina världen se dessa personer.
Vill vi verkligen ha ett samhälle där vi som råkar bli sjuka eller råkar födas med ett funktionshinder ska vara tvungna att gå ut på gatorna och stå med mössan i hand och tigga oss till smulorna från den så kallade finare befolkningen?.
Är det inte dags att vi verkligen på allvar tar oss en funderare på om det verkligen är viktigare med sänkta skatter. istället för ett samhälle där vi verkligen månar om varandras välmående? För faktum är faktiskt att vi inte kan ta med oss våra rikedommar in i döden…

När lögnen blir sanning i förvaltningsdomstolarna

När lögnen blir sanning i förvaltningsdomstolarna
I många fall som berör personer med funktionsnedsättningar så får lögnen en helt annan betydelse den upphöjs till sanning av förvaltningsdomstolarna til nackdel för den personen det berör som får sitt liv förstört av den myndighet som skall vara vår garant för det fungerande livet i full samhällsgemenskap såsom våra lagar föreskriver att vi har rättt till
Vi måste få ett slut på detta hanterande av rena lögner som upphöjs tillsanning av förvaltningsdomstolarna
Deras agerande utgör ett stort hot mot demokratin eftersom dom godkänner attt funktionsnedsatta inte skall ha rätt till demokratiska rättigh

I vår ggrundlag kapitel 1 § 9 står följande

9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408).
Den här delen av vår grundlag saknar betydelse för oss i domstolarna då domstolarna helt går på vad tjänstemanakåren säger även om det inte är sanningen

Mänskliga rättigheter är ett samhällskontrakt mellan staten och den enskilde medborgaren

Mänskliga rättigheter är ett samhällskontrakt mellan staten och den enskilde medborgaren

Konventionen om mänskliga rättigheter för personermed funktionsnedsättning(CRPD) är ett samhällskontrakt mellan den enskilde medborgaren och staten
I begreppet staten så ingår kommunerna och regionerna som har samma skyldigheter att se till att personer med funktionsnedsättning får den nödvändiga sociala serviceåtgärden som är nödvändig för att den funktionsnedsatta medborgaren skall kunna leva ett fungerande socialt liv såsom dom personer utan funktionsnedsättning har rätt till

Staten har genom detta kontrakt förbundit sig att inte sätta upp några som helst begränsningar av denfunktionsnedsatta medborgaren möjligheter till ett fungerande socialt liv på samma vilkor som personer utan funktionsnedsättning har rätt till enlig lagarna

Om staten ändå sätter upp olika begränsningar så begår staten ett kontraktsbrot(Folkrättsbrott) då konventionen är en del av folkrätten

Så funktionsnedsatta personer har alltså rätt tillatt kunna få leva ett fungerande socialt liv och inte vara förhindrad att kunna vara spontan och träffa sina vänner eller göra det som man känner för just då precis som människor utan funktionsnedsättning har rätt till

I artikel19 finns det inskrivet att man har rätt till personlig assistans oavsettt ålder och att man har rätt att själv få bestämma över med vem eller vilka manskall vara sammanboende med

I artikel 20 slåst det fastt att det är enbart den enskilde funktionsnedsatta som har rätt att bestämma över vilken hjälp man har behov av och i vilken ofatttning man har hjälpbehov av samt på vilken tid på dygnet man har behov av den sociala serviceinsatsen

SåCRPD garanterar oss våra rättigheter mera än vad den föråldrade LSS lagen föreskriver så vår kamp måste vara att CRPD blir införlivad i den svenska lagstiftningen

FUNKTIONSHINDRADES RÄTTIGHETER ÄR SAMHÄLLETS SKYLDIGHETER
De bärande principerna i funktionshinderspolitiken är tillgänglighet, inflytande, delaktighet, självbestämmande, helhetssyn och kontinuitet. Fokus görs även på individens egna önskningar och att rättigheterna är individuella. Personen ska kunna styra sin vardag.

Förintelsen Av Karl Grunewald

Förintelsen Av Karl Grunewald

1
Av Karl Grunewald
Förintelsen började med de funktionshindrade barnen.
Sedan 1999 är den 27 januari en minnesdag för den dag då Auschwitz öppnades. HandikappHistoriska Föreningen erbjöds att deltaga med ett anförande i Stockholm om hur förintelsen började. Dess vice ordförande Karl Grunewald höll då detta anförande.
Hösten 1938 skrev ett par föräldrar till ett svårt funktionshindrat barn till Hitler och bad att överläkaren på barnkliniken i Leipzig skulle få avliva deras barn. Brevet överlämnade Hitler till sin livläkare Karl Brandt, som tillsammans med ordförande i det juridiska utskottet i Riksdagen, gav det begärda tillståndet vilket vidarebefordrades till andra barnöverläkare för liknande fall. De gav bara ett muntligt besked, för att media inte skulle få kännedom om det.
I augusti1939 – alltså samtidigt som kriget började – utfärdade regeringen en strängt förtrolig förordning att alla barn under tre års ålder, som hade missbildningar av olika slag, skulle registreras. Senare ändrades åldern till 16 år. Förteckningen skulle skickas till den statlige distriktsläkaren i den region där föräldrarna bodde. Denne skulle meddela föräldrarna att staten har inrättat särskilda avdelningar vid vissa anstalter, där man utvecklat behandlingsmetoder, som ledde till att deras barn kunde förbättras. Det rörde sig om 30 sådana anstalter. – De flesta föräldrarna gjorde så frivilligt, men senare infördes ett tvång.
De barn som efter undersökning ansågs kunna utvecklas, fick föräldrarna hämta hem igen, men de andra gav man sömnmedel (luminal) och för lite mat, så att de tynade bort – det skulle ge sken av ett naturligt sjukdomsförlopp. – Denna barnaktion pågick i ett par år och man beräknar att man tog livet av fem tusen handikappade barn på detta vis.
I oktober 1939, beslöt Hitler att en likadan aktion skulle göras med vuxna, som var intagna på anstalter och som ansågs vara obotliga. Han bemyndigade doktor Brandt och talmannen i Riksdagen, att auktorisera vissa läkare, som hade uttalat sig för dödshjälp, att ge sådan. Aktionen kom att kallas Aktion T4.
De två bemyndigade inrättade en kontrollnämnd i Berlin dit alla vårdanstalter och psykiatriska sjukhus skulle skicka blanketter på patienter, som levde ett – vad man kallade – ovärdigt liv. Man skulle bl a ange om de hade släktingar och eventuella besök av dem. 2
På kontrollnämnden anställdes över 40 anonyma läkare, som granskade blanketterna. De avgjorde vilka som skulle transporteras till en av de sex anstalter där man hade ordnat med en gaskammare, kamoflerad som duschrum, och ett krematorium. Man använde sig av koloxid, som förvarades i stålflaskor, och som leddes in i gaskammaren. Ansvarig för proceduren var en överläkare. – Dessa berättade vid domstolsförhandlingar efter kriget hur människor skrek och bad om sina liv. – I regel dödades de nyanlända redan inom några timmar efter ankomsten. Det kunde vara fråga om 30 – 40 personer varje dag per anstalt.
Det enda besked som de anhöriga fick var att en förflyttning var nödvändig för att skapa plats för krigsskadade eller för att vederbörande skulle få speciell behandling på en annan anstalt.
Askan av den döde samlades i en urna som skickades till de anhöriga. De fick även en förfalskad dödsattest och ett särskilt s. k. tröstebrev undertecknad av läkare med ett fingerat namn. I det stod det bl a : ”Med tanke på hans allvarliga obotliga sjukdom måste hans död, som räddade honom från en livslång vistelse på en anstalt, betraktas som en befrielse.”
Det var på dessa sex dödsanstalter som nazisterna lärde sig att döda människor och där man utbildade personal för de kommande förintelselägren.
Aktion T4 skulle genomföras i största hemlighet. Därför finns det mycket få handlingar om den. Man kan därför fråga sig vad visste befolkningen om detta? Uppenbart förstod allt fler vad som pågick, som t. ex. personalen på anstalterna varifrån patienterna skickades och som försökte saboterade aktionen på olika sätt. Efterhand förstod även de anhöriga till de drabbade. Många av dem tog helt enkelt hem de sina, när de hörde ryktet om förflyttning. Invånare på orterna där anstalterna låg protesterade även. Dom såg ju bussarna som kom och den svarta röken som steg upp från krematoriet. Till slut började kyrkliga ledare att skriva protestskrivelser. – Man kan påstå att efter en tid visste flertalet av befolkningen tillräckligt, för att inte vilja veta mera. De flesta förhöll sig likgiltiga inför hela aktionen.
Efter nitton månader gav Hitler order om att avbryta Aktion T4. Då hade ca 70 000 patienter dödats på detta sätt. Varför han gav denna order vet ingen, kanske var det en effekt av protesterna. Men det betydde inte att man slutade döda funktionshindrade barn och s. k. arbetsodugliga vuxna. Det skedde på vissa läkares och personalens eget initiativ, genom överdosering av mediciner och undernäring.
Personal från dödsanstalterna skickades till Polen för att bygga upp speciella förintelseläger där. Det blev fyra sådana som byggdes under åren 1941 och 3
1943. Det mest kända hette Treblinka. Förintelselägren placerades vanligen på ett ödsligt och obefolkat område. Deras syfte var att döda så många judar så snabbt och effektivt som möjligt.
Koncentrationsläger började nazisterna att bygga upp redan kort efter maktövertagandet 1933. De var arbetsläger för olika minoriteter och fångar, men några av dem omändrades till förintelseläger in på 1940-talet. Läkare vid kontrollnämnden i Berlin skickades ut till koncentrationslägren för att sortera ut de som var arbetsodugliga och sedan för att hjälpa till med dödandet av nyanlända.
Det är svårt att förstå hur nazisterna kunde få så många att döda sina egna medborgare och dessutom på detta grymma sätt. Man måste gå tillbaks i historien och se varifrån nazisterna fick sina idéer.
Grunden var den rasbiologiska läran som utvecklades särskilt i England, i slutet av 1800-talet. Rasbiologerna menade att de högt utvecklade raserna kommer att gå under om man inte stoppar degenerationen. Den är en följd av – trodde man – att mindervärdiga och arbetsodugliga ökar i antal i befolkningen, på bekostnad av de begåvade och kreativa, dom som kan utveckla våra samhällen. (I verkligheten blev det tvärtom. De fattiga minskade successivt och begåvningen ökade i befolkningen.)
Detta ledde till beslut om olika rashygieniska åtgärder i hela västvärlden och USA – alltså även i vårt land. Man införde förbud för vissa handikappade och psykiskt sjuka att gifta sig, stiftade steriliseringslagar och byggde allt fler anstalter för utvecklingsstörda för att förhindra barnalstring.
Vid denna tid bildades i alla västeuropeiska länder och i USA mentalhygieniska föreningar, med framförallt psykiater som medlemmar. I dessa diskuterade man barmhärtighetsdöd av obotliga psykiskt sjuka och handikappade. Detta passade bra in i Hitlers program, när han skrev det i början av 1920-talet. Han var besatt av den ariska rasens överlägsenhet och lät sig övertygas av rasbiologerna, om hotet av mindervärdiga människor och deras ärftlighet.
Nazisternas aktioner föregicks av en systematisk propaganda för barmhärtighetsmord långt före krigsutbrottet. Det skrevs i tidningarna och det gjordes flera filmer i Tyskland om det berättigade i barmhärtighetsmord.
Det stora felet med den arvsbiologiska läran var, att man övervärderade arvets betydelse. Till och med fattigdomen trodde man var ärftlig. Man förstod sig inte på ekonomins och de sociala faktorernas betydelse. 4
Så illa kan det gå om man inte förhåller sig kritisk till vetenskapliga resultat och om man blint underkastar sig auktoriteter.
Världen är dessvärre fylld av människor, som precis som på Hitlers tid, låter sig förledas till onda handlingar. De faller offer för starka ledare och saknar förmåga att själva bedöma vad som är onda eller goda handlingar. Det är inte en medfödd förmåga, utan något som vi alla, var och en, måste utveckla inom sig, genom goda förebilder och genom att vara kritisk och reflekterande.
Referenser
Schmuhl H-W, Förintelsen började med de utvecklingsstörda, Intra nr 1/1999.
Screiber B, Männen bakom Hitler. En tysk varning till världen. Kommittén för Mänskliga Rättigheter, 1986.

Dokument

Skall personer med funktionsnedsättning få leva ett fungerande liv?

Skall personer med funktionsnedsättning få leva ett fungerande liv?

Skall personer med funktionsnedsättning ha rätt att få leva ettfungerande liv i fullsamhällsgemenskap och få den nödvändiga hjälpen man harbehov avpå grund av sin funktionsnedsättning?
Om du anser att det är så detskall vara så är vi tacksama för om du skriver under vår namninsamling så att konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) blir svensk lag som sverige förband sig redan 2007 att göra menhar styvnackat nekat att införliva den i vår svenska lagstiftning som man förband sig att göra och får kraftig kritik av både europakoommissionen och FN för att man vägra svenska folket sina rättigheter

Marschen är en webbaserad medborgarrättsrörelse för funktionsnedsattas mänskliga rättigheter

Både sverige och EU har båda skrivit under och ratificerat konventionen ommänskliga rättigheter för funktionsnedsattas mänskliga rättigheter (CRPD) ochhar därmed förbundit sig att följa konventionens samtlig artiklar fullt ut så att funktionsnedsatta får leva ett fungerande liv i full samhällsgemenskap precis som befolkningen utan funktionsnedsättnin har rätt till
Men sverige har av någon mycket märklig anledningvalt attt funktionsnedsatta inte skall omfattas av denna konvention och skall i stälet bestraffas så att dom inte får leva det fungerande livet i fullsamhällsgemenskap precis som befolknigen utanfunktionsnedsättning har rätt till

Vi har därför startat denna medborgarättsrörelse för at på bred front motarbeta den vädervärdiga behandlingen av funktionsnedsatta i landetsverige och vibehöver ditt stöd för att viskall kunna bli en stark medborgarättsrörelse så skriv gärna under vår namninsamlig påvår hemsida

Vi stödjer kampen

Det hade jag ingen aning om får man höra fr våra politiker

Det hade jag ingen aning om får man höra fr våra politiker

Hur många av våra politiker på alla plan vet verkligen vad dom beslutar om och vilka konsekvenser dom fattade besluten får för den enskilde medborgaren
Det är inget ovanligt att när politiker kommer till sammanträden där man skall besluta om viktiga saker så öppnar dom kuvertet på plats och har alltså inte läst handlingarna som berör det man skall behandla på sammanträdet
Så det är inte underligt att många beslut blir som dom gör och medborgare får lida på ett sätt som inte är bra
Det minsta vi medborgare kan kräva av våra politiker är att dom är pålästa när dom kommer på sammanträdet