3 december är det den internationella funktionshinderdagen

3 december är det den internationella  funktionshinderdagen

Nu på söndag den 3 december är det den internationella funktionshinderdagen  och den kommer att uppmärksamas på oika håll runt om i landet

Berätta gärna om det bli något på den plats där du bor å att andra får veta det

Funktionsnedsatta med stora hjälpbehov omfattas inte av grundlagen varför?

Funktionsnedsatta med stora hjälpbehov omfattas inte av grundlagen varför?

Personer med stora hjälpbehov på grund av sina funktionsnedsättningar omfattas inte av sveriges grundlag  kapitel 2

Det är tack vare attt vi förnekas vår rätt till den nödvändiga hjälpen vi har behov av  för att kunna vara aktiva i dessa samanhang

Vi  står därmed också helt ute från våra grundlagsskyddade rättigheter

2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter

Opinionsfriheter

1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden,
3. mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk,
4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats,
5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och
6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.

                                                                                                                                                                                

Sveriges kommuner underlättar för brottsligheten

Sveriges kommuner underlättar för brottsligheten

Sveriges kommuner och då framförallt landets socialförvaltningar för nämligen en mycket konstig politik som helt går ut på att genomströmningen hos hjälpptagarna skall vara så stor som möjlig så att parterna inte lär känna varandra för väl

Denna politik är förödande och mycket förnedrande för den person som måste få hjälp på grund av funktionsnedsättning

Att ständigt behöva träffa helt nya människor som skall komma in i sitt  hem  är inget annat än ren psykisk tortyr vilket är förbjudet enligt vår grundlag och europakonventionen samt CRPD funktionshinderkonventionen

Genom detta förfarande från socialförvaltningarnas sida så underlättar man för brottslingarna att begå hemfridsbrott genom att utge sig för att man kommer från hemtjänsten

Kommunerna måste omedelbart förändra sin inställning till den förda politiken där man anser att stor genomströmning  av personal är allenarådande

Man måste  omedelbart förändra sitt synsätt och se till att det blir minimalt medpersoner som skall komma in i bostäderna om detta genomförs så kommer hjälptagarna att må betydligt bättre både fysiskt och psykiskt  och även personalen skulle må mycket bättre av det

Man måste även se till att man ringer upp hjälptagaren vid ett eventuellt personalbyte så att man i förväg vet vilken som skall få komma in  i bostaden

Lagarna är mycket tydliga med att man skall få leva som alla andra utan enfunktionsnedsättning och detta innefattar även att man själv har rätt att bestämma över antalet personer som skall få komma in i sin bostad eftersom alla andra har den rätten

Om behov inte kan tillgodoses på annat sätt

 

Om behov inte kan tillgodoses på annat sätt

 

Lagen säger att man har rätt att erhålla den nödvändiga hjälpen man kan ha behov av på grund av sin funktionsnedsätttning om den inte kan lösas på annat sätt än genom socialförvaltningens område så har man rätt till insatserna

Det har kommunerna tagit sikte på helt för att kunna lämna avslag på sökta insatser och kommunerna hänvisar till både äktenskapsbalken och föräldrarbalken samt att man har andra som bor i samma bostad nämligen barn till den som söker insatser enligt kommunerna skall dom ställa upp som assistente

Tyvärr så har kommunerna fått med sig domstolarna på detta resonemang          och avslår ansökta insatser

Rätten till insatser

7 § Personer som anges i 1 § har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 § 1-–9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Personer som anges i 1 § 1 och 2 har, under samma förutsättningar, även rätt till insatser enligt 9 § 10.
Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. Lag (2005:125).

 

 

 

 

 

Arbetslösheten ökar snabbt

Arbetslösheten ökar snabbt

Nu när försäkringskassan kommer med nya tolkningar av Lss och säger att omkring 6 000 kommer att bli av med sin personliga assistans så kommer då samtidigt minst 18 000 tusen personliga assistenter lågt räknat bli arbetslösa och kommer tvingas ut i en ovisss framtid och samhället komer att bli tvungna att försörja dessa assistenter

Man gör inte bara personliga assistenter arbetslösa man förstör dessutom för en stor mängd andra personer i deras omgivning och yrket personlig assistans kommer inte att vara ett yrke man kan vara stolt över så slutsatsen blir att det framöver kommer att bli mycket svårt att rekrytera personer till dom sociala serviceyrkena såsom hemtjänste och övriga LSS insatser

Regeringen måste med omedelbar verkan se till att leva upp till sina åtaganden i enlighet med CRPD där man förbinder sig attt förändra samtliga lagar,förordningar och gamla sedvänjor som förhindra funktionsnedsatta att kunna vara fullt delaktiga i samhället på jämlika villkor som den övriga befolkniingen

Att en Socialdemokratisk ledd regering nu ser till attt gruppen funkgtionsnedsatta mister sina mänskliga rättigheter och förstör för dom som vill arbeta med den sociala serviceverksamhetn som gör det möjligt för funktionsnedsatta att kunna vara en del av samhällsbilden och eftersom regeringen med Statsministern i spetsen säger att alla skall vara med då kan man inte samtidigt utestänga många tusen från samhället av rent idiologiska skäl

Det är inte bara gruppen som får insatser via LSS somdrabbas av försämringarna utan gruppen som får sina hjälpinsatser via SoL får det ännu sämre ochdet är inte bara den arbetsföra befolkninen somnu drabbas mycket hårt utan detär funktionsnedsatta i alla åldrar

Man kan inte med trovärdighet heller påstå att det är för dyrt med att ge domfunktionsnedsatta tillgång till hela samhället faktum är att om man ger alla funktionsnedsatta oavsett ålder möjlighet till att kunna vara fullt delaktiga i hela samhället så minskar man samtidigt den stora arbetslösheten och då minskar man också många kostnader inom den övriga samhällsapparaten såsom sjukvård och försörjningskostnaderna  samt att man mycket kraftig kan skära i den enorma byråkratin man har byggt upp för att kunna genomdriva alla försämringar för funktionsnedsatta

Vi kräver nu att regeringen med omedelbar verkan förändrar sin inställning till dom funktionsnedsatta samhällsmedborgarna så att domfår full tillgång till hela samhälleyt på jämlika villkor som denövriga befolkningen

 

Pesonliga assistansen är stendöd

Pesonliga assistansen är stendöd

Efter försäkringskassan nya tolkningar så  är den personliga assistansen i dess nuvarande form helt stendöd eftersom ingen kan jobbba med den då man bara får betalt för vissa minuter av arbetsdagen

 

Att personlig assistans är en mänsklig rättighet är inget som försäkringskassan bryr sig om

 

Assistansersättning – hjälp med andra

Driftsmeddelande Actions

  • ${title}

Loading…

Assistansersättning – hjälp med andra Actions

  • ${title}

Loading…

Försäkringskassans ställningstagande

Hjälp med andra personliga behov ska i någon mening vara kvalificerad för att ge rätt till assistansersättning. För att den hjälp som en assistent ger ska räknas som kvalificerad hjälp måste hjälpen ha en direkt och konkret koppling till ett individuellt behov. Det innebär följande:

  • Hur assistenten behöver hjälpa den enskilde är avgörande för om hjälpen kan räknas som kvalificerad. Hjälpen måste på något sätt påverkas av att den enskilde är närvarande. Det är hjälpen som ska vara kvalificerad och inte hjälpbehovet.
  • Vid dubbel assistans ska bedömningen av hur assistenten behöver hjälpa den enskilde göras för varje assistent. För rätt till ersättning för dubbel assistans måste varje assistents insats var för sig räknas som kvalificerad.

En slutsats som kan dras av detta är att vänta aldrig i sig kan räknas som kvalificerad hjälp. Det innebär att så kallad väntetid, beredskap och tid mellan preciserade hjälpbehov vid aktiviteter utanför den plats där den enskilde regelbundet vistas aldrig kan ge rätt till assistansersättning. På platser där den enskilde regelbundet vistas, exempelvis i hemmet, gäller redan sedan tidigare att tid mellan olika insatser inte kan ge rätt till assistansersättning.

Bakgrund

Beskrivningen av andra personliga behov i lagstiftning och förarbeten

Personlig assistans är ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). Den som behöver personlig assistans från kommunen för sina grundläggande behov har även rätt till insatser för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt (9 § 2 och 9 a § lagen [1993:387] om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS). Motsvarande gäller för assistansersättning från Försäkringskassan (51 kap. 2 § första stycket socialförsäkringsbalken).

Personlig assistans beviljas alltså i första hand för grundläggande behov, men kan också lämnas för andra personliga behov. I lagtexten anges inget om vilka typer av behov eller hjälpinsatser som det då kan vara fråga om, till skillnad från när det gäller de grundläggande behoven.

När LSS infördes framhölls att den personliga assistansen ska vara förbehållen krävande eller i olika avseenden komplicerade situationer, i regel av mycket personlig karaktär. Det angavs att avgörande för rätt till denna form av stöd bör vara att den enskilde behöver personlig hjälp för att klara sin hygien, för att klä av och på sig, för att inta måltider eller för att kommunicera med andra. Assistans ska därutöver också kunna ges i andra situationer där den funktionshindrade behöver kvalificerad hjälp och som ingår i det dagliga livet, t.ex. om personen behöver hjälp för att komma ut i samhället, för att tudera, för att delta i daglig verksamhet eller för att få eller behålla ett arbete (prop. 1992/93:159 s. 64).

Vidare framgår av förarbetena att om kommunen beviljar personlig assistans bör stödet omfatta den enskildes hela behov av stödinsatser, och innefatta även sådant som sett för sig kanske inte skulle ge rätt till personlig assistans. Också uppgifter som vanligen utförs av den sociala hemtjänsten ska kunna utföras av assistenten, men assistansen ska inte till alla delar ersätta denna hemtjänst. Städning, inköp och liknande uppgifter som inte utförs tillsammans med den funktionshindrade som ett led i det personliga stödet till honom eller henne ska inte beaktas vid beräkningen av behovet av personlig assistans (jfr prop. 1992/93:159 s. 175 f.).

Definitionen av personlig assistans i 9 a § första stycket LSS tillkom 1996. Ändringen syftade enligt förarbetena inte till att förändra de grundläggande principerna för assistansens innehåll. Det uttalades att personlig assistans ska avse individuellt anpassade hjälpinsatser åt den som på grund av sitt funktionshinder behöver praktisk hjälp i vardagliga situationer. Det framhölls vidare att personer som helt eller i stor utsträckning klarar av att på egen hand sköta sina personliga behov och som enbart har behov av motivations- och aktiveringsinsatser inte bör anses ha rätt till personlig assistans utan i stället ska få sina behov tillgodosedda genom andra insatser (prop. 1995/96:146 s. 13).

Socialutskottet framhöll att den som behöver hjälp med grundläggande behov även ska ha rätt till personlig assistans för andra kvalificerade personliga behov i sin livsföring (bet. 1995/96:SoU15 s. 12).

Avgörande från Högsta förvalningsdomstolen

Högsta förvaltningsdomstolen har i HFD 2017 ref. 27 slagit fast följande:

  • Alla personliga behov ger inte rätt till personlig assistans enligt bestämmelsen i 9 a § andra stycket LSS.
  • Det särskilda stöd som den funktionshindrade behöver ska i någon mening vara kvalificerat för att grunda en rätt till personlig assistans enligt bestämmelsen.
  • Detta krav får anses innefatta att den personliga assistentens insats ska ha en direkt och konkret koppling till ett individuellt behov av hjälp i det dagliga livet.

I avgörandet beskriver domstolen vad som i det enskilda fallet talar för och emot att hjälp med transporter är ett behov som kan ge rätt till personlig assistans. HFD väger då den enskildes behov mot att assistenten inte behöver hjälpa honom eller henne med något som kan anses vara en kvalificerad insats med hänsyn till just den personens behov. Domstolens slutsats blir att det saknas en direkt och konkret koppling till ett individuellt hjälpbehov i det dagliga livet. Att det finns en indirekt koppling till hjälpbehovet räcker inte.

Det är Försäkringskassan som ska bedöma om hjälpen är kvalificerad. Det framgår dock varken av lag, förarbeten eller tidigare praxis hur man ska göra den bedömningen. Syftet med det här rättsliga ställningstagandet är att förtydliga hur bedömningen ska göras för att få till stånd en enhetlig rättstillämpning inom Försäkringskassan.

Överväganden

Avgörandet från HFD gäller rätten till personlig assistans enligt LSS men eftersom domstolen har tolkat den bestämmelse som ligger till grund för bedömningen av rätten till assistansersättning så får avgörandet betydelse även för Försäkringskassans tillämpning.

Avgörandet förtydligar att en persons behov kan delas in i grundläggande behov, andra personliga behov som kan ge rätt till assistansersättning och andra behov som inte kan ge rätt till ersättning. HFD slår fast att den hjälp som den enskilde behöver måste vara i någon mening kvalificerad för att kunna ge rätt till personlig assistans (assistansersättning).

När ska hjälpen anses vara kvalificerad?

Redan av definitionen av personlig assistans i 9 a § första stycket LSS framgår det att ett hjälpbehov ska vara en följd av funktionsnedsättningen. Det ska alltså vara ett sådant hjälpbehov som inte vem som helst har, utan som uppkommer just på grund av personens funktionsnedsättning. Om även personer utan funktionsnedsättningar vanligtvis tar hjälp av någon annan för att tillgodose behovet eller om behovet av hjälp uppkommer av någon annan anledning än funktionsnedsättningen, talar det för att behovet inte är ett sådant behov som kan ge rätt till personlig assistans. Även personer utan funktionsnedsättning kan t.ex. ta hjälp av andra för att klippa håret eller för att transportera sig från en plats till en annan.

För att avgöra om hjälpen är kvalificerad lägger HFD avgörande vikt inte bara vid att assistenten hjälper den enskilde utan också hur assistenten hjälper honom eller henne. Det finns alltså ett tydligt fokus på att hjälpen ska avse personen med funktionsnedsättning, vilket även uttrycket andra personliga behov indikerar. Detta ligger i linje med och utvecklar resonemanget i förarbetena om att uppgifter som inte utförs tillsammans med personen, som ett led i det personliga stödet till honom eller henne, inte ger rätt till personlig assistans (jfr prop. 1992/93/159 s. 175 f. och 3 § förordningen [1993:1091] om assistansersättning). Att hjälpen i någon mening ska vara kvalificerad innebär dock inte att den måste vara svår att utföra. Däremot krävs det att den enskilde genom sin närvaro påverkar insatsens utförande.

Om det behövs hjälp av flera assistenter samtidigt för att tillgodose ett hjälpbehov så måste bedömningen om hjälpen som ges är kvalificerad ske utifrån vilken uppgift som varje assistent ska utföra. Det kan innebära att även om det behövs två personer som hjälper den enskilde så är det bara en av dem som lämnar sådant stöd som kan ge rätt till assistansersättning.

En bedömning ska ske i det enskilda ärendet

Av domen framgår uttryckligen att transport till och från aktiviteter utanför hemmet inte ger rätt till assistansersättning om det inte finns ett kvalificerat hjälpbehov under resorna. Det kan även utläsas av domen och förarbetena att det finns andra former av hjälp som inte är kvalificerad och därför inte kan ge rätt till assistansersättning.

I varje enskilt ärende måste det göras en bedömning av var gränsen går mellan de personliga behov som ger rätt till assistansersättning och de som inte gör det. I nästa avsnitt beskriver vi dock hjälp som aldrig kan vara kvalificerad och ge rätt till assistansersättning.

Hjälp som aldrig kan vara kvalificerad

Det finns några situationer där Försäkringskassan anser att det inte är nödvändigt att göra en bedömning i det enskilda ärendet, utan där det direkt går att säga att hjälp inte kan räknas som kvalificerad i någon mening. Det är när en assistent inte gör något, utan endast finns till hands för att vid behov kunna hjälpa den enskilde, utan att utöva tillsyn över honom eller henne.

Så kallad väntetid och beredskap är inte reglerad i lag eller förordning. Försäkringskassan har dock använt begreppen. Enligt Försäkringskassans definition är väntetid tid under dygnsvilan när en personlig assistent behöver finnas tillgänglig i väntan på att den enskilde behöver hjälp och det inte är fråga om tillsyn i form av grundläggande behov eller andra personliga behov. Med tid för beredskap avses tid när assistenten under dygnsvilan i stället finns till förfogande på annan plats i väntan på att den enskilde behöver hjälp (jfr Försäkringskassans föreskrifter [FKFS 2016:4] om assistansersättning). Under väntetid och beredskap utför assistenten inget annat arbete än att vänta. Att endast vänta kan inte anses utgöra kvalificerad hjälp som ger rätt till assistansersättning för andra personliga behov.

Även under annan tid än dygnsvila kan det finnas tid mellan olika hjälpbehov som inte ska beaktas vid bedömningen av rätten till assistansersättning. På platser där den enskilde regelbundet vistas, exempelvis i hemmet, gäller redan sedan tidigare att tid mellan olika insatser inte kan ge rätt till assistansersättning. Den principen måste även gälla under tid mellan aktiva insatser på annan plats eftersom assistenten då endast väntar.

En assistent som utövar tillsyn över en enskild väntar däremot inte bara utan utför tillsyn även under den tid som det inte finns behov av aktiva åtgärder.

Aktuella bestämmelser, rättspraxis m.m.

51 kap. 2 § socialförsäkringsbalken
9 a § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS
3 § förordningen (1993:1091) om assistansersättning
Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2016:4) om assistansersättning
Prop. 1992/93:159 Stöd och service till vissa funktionshindrade
Prop. 1995/96:146 Vissa frågor om personlig assistans
Socialutskottets betänkande 1995/96:SoU15
HFD 2017 ref. 27

Eva Nordqvist

                                          Anna Haglund

Vår rätt till självbestämande ett hot

Vår rätt till självbestämande ett hot

 

Funktionsnedsattas självklara rätt till et fullt fungerande liv i full samhälsgemenskap med eget självbestämmande  utgör ett mycket stort hot mot vårav byråkrater och vissa politiker som anser  att det bara är dom som skall bestämma över hur vi skall leva våra liv och i vilken omfattning vi skall få den nödvändiga hjälpen vi kan ha behov av på grund av våra olika funktionsnedsättningar

Enligt deras livsfilosofi så skall det enbart vara olika kollektiva lösningar utan hänsyn till enskillda personers olika behov av hjälpinsatser

Funktionsnedsatta personer är enligt deras filosofi inte kapabla att fatta egna beslut som  berör deras egna liv dom skall enbart rätta in sig i ledet och vara tysta för dom har ingen som helst rätt till lagarnas krav på självbestämmande

Det är tack vare deras livsfilosofi som vi i dag har en mycket stor kris inom den sociala  servicesektorn såsom hemtjänsten och den personliga assistansen  samt den stora otillgängligheten och icke jämlighet i levnadsvilkoren

 

Regeringen måsteomedelbart ändra sin politik

 

Regeringen måsteomedelbart ändra sin politik

1. Stoppa de av HFD och försäkringskassan hårdare bedömningarna när det gäller rätten till Assistent till dess LSS Utredningen är klar och färdigbehandlad

2, Höj takhyran i Bostadstillägget till 7500 kr/månaden . och indexera det så att takhyran täcker normalt förekommande hyror för mindre lägenheter.

3, Tag bort begreppet sjukersättning tillsvidare och ersätt det med förtidspension för de personer som av FK och AF ”inte l anses kunna tillföra något på arbetsmarknaden” Jämställ gruppen ekonomisk, status och förmånsmässigt med ålderspensionärer.

4. De förändringar som nu föreslås i vård och Handikappersättningen får inte omfatta tidigare fattade beslut och FK ska tillåtas ha positiv marginal för den sökande i sina bedömningar.

Dessa 4 krav tycker jag är helt rimliga att ställa på en Regering som påstår sig vara en regering för alla och i en högkonjunktur. Sverige kan inte anses vara ett välfärdsstat om man behandlar den funktionsvarierade som man gör i dag.

 

Sven Peter Sörenssen

 

Sveriges regering och riksdag

 

Till regeringen !

Regeringens Funktionshinderpolitik är ju funkofob Nu larmar FK om att Assistenten är hotad . Trots att Sveriges ekonomi är god så låter ni det ske och tillsammans med förslaget om försämningar i vårdbbidraget och handikappersättningen och att ni gör oss hemlösa genom hyrestaket i en tid då det inte finns billiga lägenheter. NU MÅSTE NI BACKA Annas väntar en katastrof Hur kan ha mage att ens diskutera ytterligare neddragningar i vår inkomst . . Å ena sidan säger ni att det inte går att leva på en lön under 15 000 och andra sidan vill ni sänka ersättningen för personer som lever på 6 800 efter skatt + bostadstilägget på max 4 650 (2016) Varför har Sverige en så funkofob funktionshinderpolitik. Notera att handikappersättningen kommer ovanpå och ska täcka merkostnader man har som funktionsnedsatt. som mediciner och hjälpmedel. Inte ens under finanskrisen på 1990 talet så sänkte man levnadsstandarden för personer med funktionsvariaton så som denna regeringen gör under en högkonjunktur. TÄNK OM OCH INSE ALLVARET.

 

Sven Peter Sörensson

 

 

Likhet inför lagen

Kommittén för rättigheter för personer med funktions­nedsättning

Om instutionsboende enligt konventionen om mänskliga rättigheter för funktionsnedsatta personer (CRPD)

Segregering av personer med funktions­nedsättning på institutioner fortsätter att vara ett genomgripande och försåtligt problem som kränker ett antal av de rättigheter som garanteras i konventionen. Problemet förvärras av det utbredda nekandet av rättskapacitet för personer med funktions­nedsättning, vilket tillåter andra att ge samtycke till att dessa personer placeras på institutioner. Det är också vanligt förekommande att institutionscheferna övertar de boendes rättskapacitet. Detta lägger all makt och kontroll över personen i institutionens händer.

 

För att uppfylla konventionen och respektera de mänskliga rättigheterna för personer med funktions­nedsättning, måste konventionsstaterna åstadkomma en total avinstitutionalisering. Vidare måste rättskapacitet återupprättas för alla personer med funktions­nedsättning, så att de har möjlighet att välja var och med vem de vill leva (artikel 19). En persons val om var och med vem hen vill leva bör inte påverka hens rätt att få tillträde och tillgång till stöd i utövandet av sin rättskapacitet.