Vad skall du göra i midsommar och vid vilket klockslag skall du göra det?

Vad skall du göra i midsommar  och vid vilket klockslag skall du göra det?

Vet du redan i  dag vad du skall göra i midsommar och när du skall göra vissa saker exakt på klockslaget

Jag tror nog inte att så många redan i dag vet vad som skall hända i mdsommar men som funktionsnedsatt med ledsagarbehov så måste man redan i dag veta exakt vid vilka tider man kan ha behov av ledsagning

Det har tjänstemänen i Essunga kommun bestämt men jag tvivlar starkt på att dom själva vet vad dom tänker göra i midsommar och vid vilka klockslag som allt skall ske

Jag tror nog att det är många kommuner runt om i landet som har mycket märkliga regler inom sin ledsagarservice och det vore bra om vi kunde få reda på hur det ser ut runt om i landet när det gäller ledsagarverksamhetn

 

Essunga kommun bestämmer över vilka vännner du får ha på facebok

Essunga kommun bestämmer över vilka vännner du får ha på facebok

Ledsagarna har fått order att de inte får vara vänner i facebook med sina brukare men vilket lagstöd har man för detta beslut

Det vore på sin plats att man klar talar om på vilka grunder man har fattat detta mycket märkliga beslut

Både socialtjänstlagen (SoL och Lagen om särskilt stöd och service åt vissa funktionsnedsatta (LSS) samt konventionen om mänskliga rättigheter för funktionsnedsatta personer (CRPD) slår samtliga fastt att vårt självbestämmande har en mycket stark ställning när det handlar om domnödvändiga hjälpinsatser man kan ha bbehov av som funktionsnedsatt

Lagarna och CRPD  säger att man skall få den nödvändiga hjälpen man har behov av för att kunna leva som andra utan en funktionsnedsättning och att alla beslut skall vara individanpassade för att stärka den enskildes möjligheter till ett fungerande liv

Så härstår det på kommunens egen hemsida:

Mänskliga rättigheter

 

Politikerna i Essunga kommun har tagit ett beslut om att skapa ett samhälle som är tillgängligt för alla. Målet är att alla oavsett funktionsförmåga, ska kunna vara delaktiga i vårt samhälle. Detta är ett stort arbete som kommer att ske under fler…

Kommunen förbinder sig alltså för att CRPD skall råda fullt ut i kommunen och då kan man ingte från socialförvaltningens sida fatta beslut som står helt i stri mot CRPD

I dom allraa flesta kommuner runt om i landet så fattar man beslut om ledsagarservice med ett visst antal insatstimmar per månad som den som har ledsagarbehov själv får disponera efter eget gottfinande i samarbete med dn ledsagare man har

I dom  flesta kommunerna så uppmanar man dom med stora behov av ledsagarhjälp att själva skaffa fram en ledsagare somman känner sig  bekväm med vilket helt stämmer överäns med det som finns i våra lagar och CRPD

Så varför inte kommuninvånarna i Essunga inte själva skall få bestämmaär mycket svårt att förstå

I Essunga kommun får man inte välja vilken ledsagare man vill ha!

För att få ledsagning skall Du begära den två veckor innan för att vara säker på att få ledsagning.

Du kan önska ledsagare men inte räkna med att du får denna person

Ett åtta veckorsschema där du får veta vem som kommer och tiden, men du kan få andra personer också






Vad tycker Du som läser detta? Vad kan man göra som brukare?

Skulle Du som läser vilja ha dessa regler, att alltid planera, att aldrig få välja den person Du får gå ut med

Har synskadade och personer med funktionsnedsättning rätt att utan familj och anhöriga göra saker ibland?

Ska personer med synskada och funktionsnedsättning gå på schema?

Hur fungerar ledsagning och annat stöd i övriga kommuner? Får man vara vänner i facebook t.ex

Snart kommer vår och sommar, hur vet vi när solen skiner, så vi kan boka våra tider?

Så här skriver socialstyrelsen om ledsagarservice

Socialstyrelsen har ingen annan syn på ledsagare än den som framgår av lagtext och förarbeten, vilken ju dock inte är särskilt omfattande. Socialstyrelsen har inte heller tagit fram några föreskrifter eller allmänna råd som avser ledsagning. I ett yttrande till domstolen gällande ett enskilt ärende har Socialstyrelsen redogjort för vad förarbetena till LSS säger samt även gjort en bedömning att ledsagning inte enbart kan omfatta aktiviteter i den enskildes närmiljö. Nedan följer denna redogörelse samt Socialstyrelsens bedömning:

 

Ledsagarservice

Enligt 7 § LSS har personer som omfattas av lagen rätt till insatser i form av särskilt stöd och service om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv.

 

I 5 § LSS stadgas att verksamheten skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas av lagen. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

 

Enligt 6 § LSS skall verksamheten vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges.

 

I förarbetena till lagen (prop. 1992/93:159 s. 50 f. ) står att målet för verksamheten bör vara att människor med omfattande funktionshinder skall kunna skapa sig ett värdigt liv, så likt andra människors som möjligt och i gemenskap med andra människor. Insatserna skall vara så utformade att de stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt och oberoende liv och att delta aktivt i samhällslivet. Behov och önskemål om stöd och service varierar från person till person och i livets olika skeden. Insatserna bör därför utformas så att de svarar mot den enskildes aktuella situation. Den enskilde skall ha ett direkt inflytande, både i planeringen och utformningen av insatsen och i genomförandet av den. Det övergripande syftet med de särskilda insatserna enligt LSS bör vara att åstadkomma så jämlika villkor som möjligt mellan människor med omfattande funktionshinder och andra människor. De särskilda insatserna skall förebygga och minska följderna av funktionshinder. Insatserna till vuxna personer skall grundas på behov som den enskilde själv finner angelägna att få tillgodosedda för att kunna leva ett så självständigt och oberoende liv som möjligt.  

 

När det gäller insatsen ledsagarservice sägs i den allmänna motiveringen följande (a. prop. s. 74). Ledsagarservice är en betydelsefull verksamhet som kan underlätta för personer med omfattande funktionshinder att delta i samhällslivet. Ledsagning bör vara en uppgift som ingår i personlig assistans för dem som har sådant stöd. Jag anser emellertid att ledsagarservice bör urskiljas som en särskild insats enligt den nya lagen. Servicen bör erbjudas personer som tillhör lagens personkrets men inte har personlig assistans, för att t.ex. besöka vänner, delta i fritidsaktiviteter eller i kulturlivet eller för att bara promenera. Insatsen bör ha karaktären av personlig service och anpassas efter de individuella behoven. Vidare påpekas att ledsagarservice är en relativt outvecklad stödform. I specialmotiveringen (a. prop. s.178) till bestämmelsen står att insatsen ledsagarservice lämnas som ett led i strävandena att underlätta för den enskilde att ha kontakter med andra. För personkretsen i denna lag skall ledsagarservice ges enligt denna bestämmelse om han begär det och inte enligt socialtjänstlagen. Avsikten är att den enskilde skall få hjälp med att komma ut bland andra människor, exempelvis ledsagning för besök hos vänner eller vid deltagande i kulturlivet. Ledsagarservicen syftar till att bryta den isolering som ofta blir följden av ett omfattande funktionshinder. Insatsen bör ha karaktären av personlig service och anpassas efter de individuella behoven.

 

Socialstyrelsens bedömning

Vid bedömningen om en person har behov av en insats för sin livsföring enligt LSS måste en jämförelse göras med den livsföring som kan anses normal för personer i samma ålder (a. prop. s. 172). Att begränsa ledsagarservice till att enbart omfatta aktiviteter i närmiljön strider, enligt Socialstyrelsens mening mot LSS mål att personer med omfattande funktionshinder skall få möjlighet att leva som andra. Den uppräkning som görs i förarbetena (a. prop. s. 74 och 178) är exempel och är inte uttömmande. Detta stöds även av uttalandet att stödformen vid lagens införande var relativt outvecklad.

 

När det gäller ledsagning enligt SoL så är insatsen i denna lagstiftning ännu mindre beskriven. Verksamheten enligt SoL ska dock även den främja jämlikhet i levnadsvillkor och den enskildes aktiva deltagande i samhällslivet. Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. Insatserna inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet och den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Dessa övergripande regler ska givetvis även omfatta ledsagning.

 

 

 

Från Heja olika

 

Laholm går mot strömmen och släpper ledsagartimmarna fria. Efter årsskiftet får alla kommuninvånarna med rätt till ledsagarservice själva bestämma när de ska ha ledsagning och hur ofta. Och det blir inte dyrare för kommunen.

– Det är faktiskt ett nollsummespel eller till och med att det blir några tusenlappar billigare, säger Kristina Isaksson, biträdande  avdelningschef inom socialförvaltningen i Laholms kommun till Svt.

Synskadades riksförbund välkomnar beslutet från Laholms kommun och hoppas att initiativet kan spridas till fler kommuner runtom i landet.

– Jag hoppas att man kommer titta på Laholm och följa efter deras modell. Beslutet öppnar för möjligheter för oss synskadade att bättre kunna styra över våra liv, säger Niklas Mattsson, andre vice ordförande på Synskadades riksförbund.

Under nästan två år har kommunen haft igång försöket ”Friare ledsagarservice”. Tio personer har fått möjlighet att själva bestämma över sin ledsagning. Resultatet är att antalet ledsagartimmar bara ökar något, cirka tre procent.

– Om det blir samma ökning för hela gruppen som under projektet blir kostnaden för ledsagare omkring 65 000 kronor högre. Men vi har även tittat på vad det tar för en handläggare att hantera tillfällig utökning av ledsagarservice. Om man sätter pengar på det är det 82 000 kronor, som vi då slipper, säger Kristina Isaksson.

Efter flera år av att ha varit en kritiserad kommun, där anhöriga och funktionshinderorganisationer vittnat om att man känner att ens behov blir ifrågasatta och att man i princip får tigga och be för sina rättigheter, vänder nu kommunen och erbjuder de cirka 60 kommuninvånarna med rätt till ledsagarservice att få bestämma själva.

– Det är unikt. Vad vi vet är det ingen annan kommun som gjort så här, säger Kristina Isaksson.

En av testpersonerna, Anna Larsson, berättar för Svt att hennes liv har blivit friare. Nu kan hon själv bestämma när hon vill gå på rockkonserter, träna karate eller resa till Lund för att träffa kompisar tillsammans med sin ledsagare.

– Hon är en riktigt varm och ödmjuk personlighet. Hon hjälper mig att boka taxi när vi ska till Burger king och se till så att jag är vaken när jag ska gå av bussen eller tåget, säger Anna Larsson.
==========================================

På vår hemsida hittar du under fliken konventionenhela konventionen om våra mänskliga rättigheter (CRPD) samt dom allmäna kommentarerna om tillgänglighet samt likhet inför lagen samt europakonventionen som är en del av den svennska lagstiftningen

 Under fliken länkar hittar du alla lagar som är av intresse för oss med funktionsnedsättningar



 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 




En bild säger mera än tusen ord påstår man men för mig och andra som inte ser säger enbart en bild

En bild säger mera än tusen ord påstår man men för mig och andra som inte ser säger enbart en bild absolut inget alls och vi blir utestängda från delaktigheten

Vi som inte ser läser det som finns skrivet på skärmen med hjälp av ett speciellt dataprogram som kallas skärmläsare det är en talsyntes som läser upp det ni skriver och vi får det som tal eller så kan vi få det som punktskrift och på detta sät kan vi vara delaktiga i det som sker

Men programmet kan inte tolka bilder eller texter som ligger i en bildfil så därför är det mycket viktigt att ni som lägger upp bilder också skriver en kort bildbeskrivning så att vi får bilden förklarad i textformat för då kan vi vara fullt delaktiga i det som sker här på nätet

Även dövblinda kan vara fullt delaktiga på nätet om man följer detta råd

Det handlar bara om att vara medmänsklig och man behöver inte skriva hela romaner som bildbeskrivning

Upplands-Bro kommun bryter mot diskrimineringslagen när det gäller

Upplands-Bro kommun bryter mot diskrimineringslagen när det gäller tillgänglighet Cafe Fjärilen i Broo har fått nya bord men man har totalt glömt bort tillgängligheten när man köpte in nya borden dom fungerar inte för oss som har permobiler med vårdarstyrning som är lite högre än manuella rullstolar Domnya borden gör det helt omöjligt att kunna komma intill och under bordsskivan så man kan inte sitta vid borden om man nu vill fika eller äta på Cafe Fjärilen Kommunens agerande i detta ärende står helt i strid mot konventionen ommänskliga rättigheter för funktionsnedsatta (CRPD) och artikel 9 om tillgänglighet I denna artikel slås det fast attt all verksamhet skall vara tillgänglig även för personer med funktiionsnedsättningar

Pro riks vill inte ha en levande debatt på FB

Pro riks vill inte ha en levande debatt på FB

PRO riks har en egen sida på FB men den är låst så att medlemmar inte kan skriva egna inlägg om viktiga frågor som berör skribenten och alla andra medlemmar

Man stoppar på detta sättet alla möjligheter till en levande debattt i viktiga samhällsfrågor vilket är mycket beklagansvärt att man inte vill ha en fungerande och levande debatt inom visssa områden

Det jag mest tänker på är konventionen om mänskliga rättigheter för funktionsnedsatttta (CRPD) som är mycket viktig för oss med en eller flera funktionsnedsättningar

Man hör aldrig att PRO talar om dessa viktiga frågor och då särsskillt Artikel 19 om personlig assistans som är en mänsklig rättighet oavsett ålder

Samt Artikel4 där sverige förbinder sig att förändra samtliga lagar,föreskrifter samt gamla sedvänjor som förhindrar funktionsnedsattas möjligheter till ett fungerande liv i full samhällsgemenskapÄven Artikel 9 om tillgänglighet saknas det en levande debatt om

Så frågan är varför denna räddsla för en levade debatt på FB sidan

Sveriges regering och komuner vägrar oss våra mänskliga rättigheter

Sveriges regering och komuner  vägrar oss våra mänskliga rättigheter

Sverige har fått mycket kraftig kritik av både europakomissionen för mänskliga rättigheter samt FNs övervakningskomission för våra mänskliga rättighete

Sverige har även blivit fälld flera gånger för sina brott mot våra mänskliga rättigheter så sverige lever inte upp till sina åtaganden  men tar hellre böter  för sina brott mot våra mänskliga rättigheter

I och med att sverige undertecknade och ratificerade komventionen om mänskliga rättigheter för funktionsnedsatta CRPD) så påstod man att samtliga av sveriges lagar överänstämmer med konventionens samtliga artiklar

Att våra nationella lagaröveränstämmer kanske stämmer överäns med vad som står i konventionstexten men i praktisk tillämpning så stämmer dom inte alls överäns

Att det är så beror helt på att våra tjänstemän   i både kommuner och stat gör helt egna tolkningar av våra nationella lagar än vad som faktiskt står skrivit i lagtexten som riksdagen har antagit och på grund av detta så stämmer våra lagar inte längre överäns med vad som står i konventionstexten  vilket får den betydelsen att sverige begår klara brott motvåra mänskliga rättiheter enlig CRPD

När sverige undertecknade och ratificerade konventionen om våra mänskliga rättigheter så förband man sig samtidigt att omedlbart förändra samtliga lagar,föreskrifter samtgamla sedvänjor som förhindrar funktionsnedsatta frå det fulla deltagande i hela samhället Artikel4

Man förband sig även för att sveriges samtliga funktionsnedsatta med hjälpbehov oavsett ålder har rätt till personlig assistans i enlighet med den helt unika artikel 19 i konventionen

Vi kan alltså konstatera attt vi verkligen har rätt att få leva som alla andra utan en funktionsnedsättning som det står i våra lagar Grundlagen,Lagen ´om särskilt stöd och service åt vissa funktionsnedsatta samt socialtjänstlagen

Att vi har en negativ utveckling inom funktionshinderpolitiken beror helt på att vi har mycket svaga politiker i båder regeringen och kommunerna som verkar vara livrädda för sina tjänstemän och deras agerande inom funktionshinderpolitiken eftersom dom inte sätter ner foten och mycket klart och tydlig säger ifrån att det faktiskt är den  skrivna lagtexten och dess intentioner som skall efterlevas fullt ut

Vi kräver nu attt våra folkvalda  ser till att  våra mänskliga rättigheter   verkligen förverkligas fullt ut med  omedelbar verkan som man faktiskt har lovat oss redan 2008 i och med attt man ratificerade konventionen CRPD