Sanningens minut i Upplands-Bro kommun

Sanningens minut i Upplands-Bro kommun

Nu på onsdag den 29 maj 2019 så skall kommunfullmäktige behandla ett medborgarförslag om obegränsad ledsagarservice för funktionsnedsatta kommuninvånare och helt avgörande är hur kommunfullmäktige kommer att besluta kommer man att besluta enligt medborgarförslaget eller kommer man att avslå det
Om kommunfullmäktige beslutar att avslå det så säger kommunfullmäktige samtidigt att kommunens funktionsnedsatta med ledsagarbehov inte omfattas av sveriges laga eller internationella överänskommelser som kommunen är skyldiga att efterleva
Vi avslag så kommer Upplands-Bro kommun bryta mot:

Regeringsformen kapitel 1 och 2
Socialtjänstlagen kapitel 5
Lagen om stöd och service åt visssa funktionsnedsatta ((LSS
Europakonventionen om mänskliga rättigheter
Komventionen om mänskliga rättighheter för funktionsnedsatta personer(CRPD)

Så nu är det veerkligen dags för att få reda på hur Upplands-Bro kommun ser på funktionsnedsatta personers rätt till ett fungerande liv utan begränsnig av vår rörelsefrihet i enlighet med artikel 20 i CRPD) och övriga lagar som ger oss rättten att leva som andra utan en funktionsnedsättning

Så här skriver myndigheten för delaktighet om funktionsnedsattas nänskliga rättigheter CRPD
Alla lagar och all offentlig verksamhet i Sverige ska följa konventionens artiklar. Det innebär att myndigheter, landsting, regioner och kommuner är skyldiga att respektera, skydda, uppfylla och främja rättigheterna.
Konventionen gäller i Sverige sedan 2009.

Medborgarförslag om obegräänsad ledsagarservice

Dagens system för ledsagarservice är inte bara et odemokratiskt system utan det är även mycket kränkandeför den som har behov av denna serviceinsats på grund av en eller flera funktionsnedsättningar
Dagens system där det enbart är en enskild tjänstemans högst personliga inställning som är helt avgörande om man skall få denna serviceinsats bevilljad över huvud taget
Det är inte bara en grym och omänsklig behandling man utsätts för när man ansöker om denna serviceinsats eftersom man krävs att i detalj beskriva vad man vill ha insatsen till det strider även mot grundlagen:
9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408).

Handläggningen strider även mot
2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter
Opinionsfriheter
1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden,
3. mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk,
4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats,
5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och
6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.

Om då tjänstemanen kommer fram till en annan bbedömmning av hur många ledsagartimmar man kan ha behov av så förhindras man alltså från att kunnavara en fullvärdig medborgare med samma rättigheter som en icke funktionsnedsatt kommuninvånare har rätt tillenligtovan i grundlagen

Att begränsa våra möjligheter till ett fullt fungerande liv i full samhällsgemenskap strider även mot övriga lagar som styr våra möjligheter till ett fungerande liv som alla andra utan en funktionsnedsättning har rätt till

Så här säger socialtjänstlagen:
§ Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas
– ekonomiska och sociala trygghet,
– jämlikhet i levnadsvillkor,
– aktiva deltagande i samhällslivet.
Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.
Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper
Människor med funktionshinder
7 § Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.
Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd.
Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana svårigheter som avses i första stycket behöver ett sådant boende.

Så här står det i LSS lagen

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
Inledande bestämmelser
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer
1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,
2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller
3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
Verksamhetens mål och allmänna inriktning
5 § Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1 §. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

Så här står det i konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning som gäller i Sverige sedan 2009-01-14
Artikel 1 Syfte

Denna konventions syfte är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning och att främja respekten för deras inneboende värde.

Personer med funktionsnedsättning innefattar bl.a. personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar, vilka i samspel med olika hinder kan motverka deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra.

Artikel 4 Allmänna åtaganden

  1. Konventionsstaterna åtar sig att säkerställa och främja fullt förverkligande av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning utan diskriminering av något slag på grund av funktionsnedsättning. I detta syfte åtar sig konventionsstaterna följande:

a) att vidta alla ändamålsenliga lagstiftningsåtgärder, administrativa och andra åtgärder för att uppfylla de rättigheter som erkänns i denna konvention,

b) att vidta alla ändamålsenliga åtgärder, däribland lagstiftning, för att modifiera eller avskaffa gällande lagar, bestämmelser, sedvänjor och bruk som är diskriminerande mot personer med funktionsnedsättning,

c) att ta hänsyn till skyddet och främjandet av de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning i alla riktlinjer och program,

d) att avhålla sig från varje handling eller förfarande som är oförenligt med denna konvention och att säkerställa att myndigheter och offentliga institutioner handlar i enlighet med konventionen,

e) att vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att avskaffa diskriminering på grund av funktionsnedsättning från alla personers, organisationers och enskilda företags sida,
Med stöd av ovanstående så hemställer jag attt kommunen med det snaraste inför obegränsad ledsagarservice för funktionsnedsatta kommuninvånare somär i behov av denna serviceisats

Kommunen har endast fördelar v att införa obegränsad ledsagarservice och kan till och med vinna ekonomiska fördelar på grund a införande av obegränsade antal ledsagartimmar
Kommunen kan genom att förändra systemet för ledsagarservicen spara in stora kostnader på den byråkrati som finns inbyggd i det nuvarande systemet
Kommunen slipper att ständigt hålla på och ompröva serviceinsatsen varje år och det följer även kravet på att gynnande beslut inte skall omprövas om det inte har skettt några större förändringar av serviceinsatsen
Så det finns bara vinnare på att förändra nuvarande serviceinsatser i form av ledsagarservice

Jag är djup oroad över ointresset för att konventionen om mänskliga rättigheter för funktionsnedsatta personer (CRPD) skall skrivas in i vår författning

Jag är djup oroad över ointresset för att konventionen om mänskliga rättigheter för funktionsnedsatta personer (CRPD) skall skrivas in i vår författning

Det finns et mycketmärkligt ointresse från funktionsnedsatta personer för våra mänskliga rättigheter i enlighet med konventionen om mänskliga rättigheter för funktionsnedsatta personer(CRPD)
Man verkar inte förstå hur viktigt det är att CRPD verkligen skrivs in i vår svenska författning så att man kan hävda dessa rättigheter i svensk domstol och låta alla funktionsnedsatta få möjlighet att leva ett fungerande liv i full samhällsgemenska utan en massa restriktioner av begränsad tid för våra olika hjälpbehov och att alla oavsett ålder eller diagnostänkande får sin rätt till personlig assistans i enlighet med CRPD som ser våra rättigheter ur ett serviceperspektiv och inte ur ett vårdperspektiv som funktionshinderomsorgen av i dag är helt inriktad på i sitt tänkande
Så att enbart rikta in sig på att försvara en föråldrad lag som ser oss som vårdobjekt i stället för den enskilde individen vi faktiskt är med stora servicebehov av helt skilda slag är för mig en mycket stor gåta och dom som försvarar LSS säger samtidigt att alla människor har inte samma värde och samma rätt till ett fungerande liv i full samhällsgemenskap LSS är en lag för vissa funktionsnedsatta det står i lagens rubrik

Men om vi kunde få hela befolkningen att verkligen ställa sig bakom vårat krav för att CRPD verkligen skrivs in i vår författning så att vi kan hävda våra mänskliga rättigheter i svensk domstol så skulle funktionsnedsatta verklige kunna bli ett naturligt inslag i vårtsamhälle och enorma summor skulle kunna användas till annan verksamhet för nuvarande system med en massa begränsingsregler för funktionsnedsattas möjligheter till ett fungerande liv kostarenorma summor i alla överklaganden till domstol och enormt lidande inte bara för den drabbade utan lika stort lidande för våra anhöriga som ofta får sina egna liv förstörda och inte får leva ett fungerande liv dom heller så det finns enorma samhällsvinster på att se till att CRPD blir inskriven i vår författning

Så snälla se nu till att inte bara nisjälva skriver under vår namninsamlig utan även alla ni känner så att vi blir den starka påtryckargrupp gentemot våra politiker och alla byråkrater som inte vill att funktionsnedsatta skall ha samma rätt till ett fungerande liv i full samhällsgemenskap som dom själva
lever

För närvarande är vi 808 som har skrivit under men vi skulle behöva vara många tusen om vi skall bli den starka påtryckaren som är nödvändig så tänk om vi kunde få lika många underskrifter som andra får på sina namninsamligar under kort tid vi harhållit på sedan2013 men ändå inte fått flera underskrifter så det visarpå vilket motstånd som finns för vår rätt till det fungerande liveet

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

Marschen är en webbaserad medborgarrättsrörelse för funktionsnedsattas mänskliga rättigheter

Både sverige och EU har båda skrivit under och ratificerat konventionen ommänskliga rättigheter för funktionsnedsattas mänskliga rättigheter (CRPD) ochhar därmed förbundit sig att följa konventionens samtlig artiklar fullt ut så att funktionsnedsatta får leva ett fungerande liv i full samhällsgemenskap precis som befolkningen utan funktionsnedsättnin har rätt till
Men sverige har av någon mycket märklig anledningvalt attt funktionsnedsatta inte skall omfattas av denna konvention och skall i stälet bestraffas så att dom inte får leva det fungerande livet i fullsamhällsgemenskap precis som befolknigen utanfunktionsnedsättning har rätt till

Vi har därför startat denna medborgarättsrörelse för at på bred front motarbeta den vädervärdiga behandlingen av funktionsnedsatta i landetsverige och vibehöver ditt stöd för att viskall kunna bli en stark medborgarättsrörelse så skriv gärna under vår namninsamlig påvår hemsida

Du skriver under i rubriken vi stödjer kampen

Förvaltningsdomstolarnas jurister och nämndemän vägra oss våra mänskliga rättigheter

Förvaltningsdomstolarnas jurister och nämndemän vägra oss våra mänskliga rättigheter

Sverige skrev redan 2007 under konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar och efter riksdagsbehandling och ratificering så skall sverige sedan 2009-01-14 efterleva konventionens samtlig artiklar och det gäller samtliga myndigheter och andra instanser
Så även sveriges förvaltningsdomstolar skall se till att samtliga beslut stämmer överäns med konventionen och alla des olika artiklar
Men juristerna inom förvaltningsrättsystemet vägra att efterleva konventionen och påstår att dom inte kan bry sig om den då den inte är implementerad i vår författningssamling svensk lag så den saknar fullständigt värde enligtderas synsätt trots att regeringenoch riiksdagen säger att den skall efterlevas fullt ut
Så vifunktionsnedsatta förvägras våra mänskliga rättigheter på grund av juristerna inom förvaltningsrättsystemet och samtliga riksdagspartier vägrar att fatta beslutet om att konventionen skall implementeras i vår författning så det visarmycket klart på hur landet högsta organ serpå landets funktionsnedsatta medborgare

Och frågan man ställer sig är varför det inte förs en aktiv påverkanspolitik från folket och rörelsens sida
Rörelsen intresserar sig enbart för den odemokratiska o starkt diskriminerande LSS lagen som utestänger mycket stora grupper från ett aktivt livi fullsamhällsgemenskap

Sverige har i och med undertecknandet av konventionenom mänskliga rättigheter för funktionsnedsatta personer förbundit sig att omedelbart förändra samtliga lagar,föreskrifter ochgamla sedvänjor som förhindra funktionsnedsattas möjligheter tillettt fungerande liv i full samhällsgemenskap men man agerar tvärtemot detta och försvåra funktionsnedsattas möjligheter tilldetfungerande livet

Såsnälla låt oss alla gemensamt arbeta för att konventionen omedlbart implementeras i den svenska författningen

De mänskliga rättigheterna reglerar förhållandet mellan statsmakten och enskilda människor. De utgör en begränsning av statens makt över individen och slår samtidigt fast vissa skyldigheter för staten gentemot individen.
Staterna är skyldiga att respektera folkrättens regler. Varje land har ett ansvar för att dess åtaganden vad gäller de mänskliga rättigheterna omsätts i nationell lagstiftning. Det räcker dock inte med lagar som klargör statens skyldigheter eller som förbjuder vissa handlingar. Det måste också finnas ett fungerande rättssystem (poliser, advokater och åklagare, opartiska och rättvisa domstolar) som förverkligar lagarna. Därutöver krävs kompletterande åtgärder såsom främjande – genom information och på annat sätt – av de mänskliga rättigheterna.
tifikation
Genom ratifikation förklarar sig ett land bundet av en konventions regler. Detta görs i de flesta stater av landets lagstiftande församling (i Sverige riksdagen). Innan dess har regeringens representanter undertecknat konventionen. Undertecknandet kan ses som en viljeförklaring samt en signal att landet ifråga förbereder ratifikation av en viss konvention. Aktuella ratifikationslistor visar vilka konventioner som olika länder ratificerat eller anslutit sig till.

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Marschen är en webbaserad medborgarrättsrörelse för funktionsnedsattas mänskliga rättigheter

Både sverige och EU har båda skrivit under och ratificerat konventionen ommänskliga rättigheter för funktionsnedsattas mänskliga rättigheter (CRPD) ochhar därmed förbundit sig att följa konventionens samtlig artiklar fullt ut så att funktionsnedsatta får leva ett fungerande liv i full samhällsgemenskap precis som befolkningen utan funktionsnedsättnin har rätt till
Men sverige har av någon mycket märklig anledningvalt attt funktionsnedsatta inte skall omfattas av denna konvention och skall i stälet bestraffas så att dom inte får leva det fungerande livet i fullsamhällsgemenskap precis som befolknigen utanfunktionsnedsättning har rätt till

Vi har därför startat denna medborgarättsrörelse för at på bred front motarbeta den vädervärdiga behandlingen av funktionsnedsatta i landetsverige och vibehöver ditt stöd för att viskall kunna bli en stark medborgarättsrörelse så skriv gärna under vår namninsamlig påvår hemsida

Du skriver under i rubriken vi stödjer kampen

Vad betalar du för hjälpinsatser på grund av funktionsnedsättning

Vad betalar du för hjälpinsatser på grund av funktionsnedsättning

Har man hjälpbehov på grund av funktionsnedsättning så finns det två lagar samhället använder sig av
Den ena är LSS lagen om stöd ochh service åt vissa funktionsnedsatta personer och den andra är SoL socialtjänstlagen men helt beroende på vilken lag kommunerna ger hjälpen i så är det stora skillnader på kostnader för den enskilde hjälptagaren

Har man insatsen personlig assistans så betalar man inget för hjälpen medans insatser via socialtjänsten kostar betydande summor för samma hjälpbehov

Vi tar exempel ett toalettbesök har du LSS insatser för detta så är det gratis för den enskilde medans om du har insatsen via SoL så kan samma hjälpinsats kosta dig över 500 kronor i timmen samt kostnader för ett trygghetslarm så att du kan kalla påhjälp för att komma till toaletten
Vi tar även exemplet ledsagarservice har du insatsten via LSS så är den kostnadsfri medans en som får insatsen via SoL betalar för varje minut
Och så fortsätter det om man är beroende av olika hjälpinsatser på grund av funktionsnedsättning den ena betal medans den andre slipper kostnaderna
Vi har alltså lagarsom inte ser tillallas lika värde och allas lika rätt somman hela tiden påstår att det
råder inom samhället

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

Marschen är en webbaserad medborgarrättsrörelse för funktionsnedsattas mänskliga rättigheter

Både sverige och EU har båda skrivit under och ratificerat konventionen ommänskliga rättigheter för funktionsnedsattas mänskliga rättigheter (CRPD) ochhar därmed förbundit sig att följa konventionens samtlig artiklar fullt ut så att funktionsnedsatta får leva ett fungerande liv i full samhällsgemenskap precis som befolkningen utan funktionsnedsättnin har rätt till
Men sverige har av någon mycket märklig anledningvalt attt funktionsnedsatta inte skall omfattas av denna konvention och skall i stälet bestraffas så att dom inte får leva det fungerande livet i fullsamhällsgemenskap precis som befolknigen utanfunktionsnedsättning har rätt till

Vi har därför startat denna medborgarättsrörelse för at på bred front motarbeta den vädervärdiga behandlingen av funktionsnedsatta i landetsverige och vibehöver ditt stöd för att viskall kunna bli en stark medborgarättsrörelse så skriv gärna under vår namninsamlig påvår hemsida

Du skriver under i rubriken vi stödjer kampen

Nu har vi väntat i 534veckor på att få våra mänskliga rättigheter och hur många till skall behöva mista livet för att sverige inte lever upp till vad man har förbundit sig att göra

Nu har vi väntat i 534veckor på att få våra mänskliga rättigheter och hur många till skall behöva mista livet för att sverige inte lever upp till vad man har förbundit sig att göra

Sverige vill påskina att sverige är en garant för våra mänskliga rättigheter men sanningen är att landet sverige motarbetar att landets funktionsnedsatta skall få sina mänskliga rättigheter genom att ta fram fina skrivningar i flera dokument
Men dessa dokument är enbart tomma ord utan något som helst innehåll av värde för landets funktionsnedsatta eftersom dom saknar allt värde i domstolsprocesserna och funktionsnedsatta får inte leva ett fungerande liv som man påstår att vi har rätt till

Så här skriver landet sverige och hoppas på att ingen genomskådar den stora bluffen som man framför i dokumentet

Personer med funktionsnedsättning har rätt att leva ett självständigt liv och delta i samhället på jämlika villkor som alla andra. För att garantera detta finns FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Konventionen innehåller 50 artiklar som beskriver vilka mänskliga rättigheter som personer med funktionsnedsättning har och vad som krävs för att inte kränka dessa rättigheter. Den utgår ifrån att det går att ta bort och förebygga funktionshinder genom förändringar i miljö och omgivning.
Konventionen utgår från grundläggande principer som jämlikhet och icke-diskriminering. Tillgänglighet är en allmän princip i konventionen, både när det gäller den fysiska miljön och information och kommunikation.
Alla lagar och all offentlig verksamhet i Sverige ska följa konventionens artiklar. Det innebär att myndigheter, landsting, regioner och kommuner är skyldiga att respektera, skydda, uppfylla och främja rättigheterna.
Konventionen gäller i Sverige sedan 2009.
Men faktum är att dessa ord bara är tomma ord och fagra löften eftersom sveriges regering och riksdageller sveriges komuner inte aktivt arbetar för att konventionen blir svensk lag som man har förbundit sig att göra redan när man undertecknade och ratificerade konventionen (CRPD)

Men så här ser FN på sveriges agerande när det gäller eefterlevande av konventionen och samtliga dess olika artiklar

Så här skriver FN till Sverige när det gäller att införa konventionen i den svenska lagstiftningen

Kommittén uttrycker oro över att konventionen inte har in¬förlivats i svensk lagstiftning och att tolkningen av den därmed överlåts till myndigheter och domstolar.

Konventionens artiklar kan alltså inte tjäna som vägledning för domstolens avgöranden eftersom de inte uttryckligen skrivits om till text i nationell lagstiftning

Det finns en allvarlig skillnad mellan konventionsstatens
politik och kommunernas politik när det gäller att genom¬föra konventionen. Denna oro har också tagits upp i den of¬ficiella kommunikationen mellan konventionsstaten och kommittén med avseende på det enskilda klagomålet
No 3/2011 H.M. v Sweden.

Kommittén yrkar på att konventionsstaten ska säkerställa att konventionen inkorporeras på riktigt sätt till svensk rätt så att den kan bli tillämplig som svensk lag.

De mänskliga rättigheterna reglerar förhållandet mellan statsmakten och enskilda människor. De utgör en begränsning av statens makt över individen och slår samtidigt fast vissa skyldigheter för staten gentemot individen.
Staterna är skyldiga att respektera folkrättens regler. Varje land har ett ansvar för att dess åtaganden vad gäller de mänskliga rättigheterna omsätts i nationell lagstiftning. Det räcker dock inte med lagar som klargör statens skyldigheter eller som förbjuder vissa handlingar. Det måste också finnas ett fungerande rättssystem (poliser, advokater och åklagare, opartiska och rättvisa domstolar) som förverkligar lagarna. Därutöver krävs kompletterande åtgärder såsom främjande – genom information och på annat sätt – av de mänskliga rättigheterna.
tifikation
Genom ratifikation förklarar sig ett land bundet av en konventions regler. Detta görs i de flesta stater av landets lagstiftande församling (i Sverige riksdagen). Innan dess har regeringens representanter undertecknat konventionen. Undertecknandet kan ses som en viljeförklaring samt en signal att landet ifråga förbereder ratifikation av en viss konvention. Aktuella ratifikationslistor visar vilka konventioner som olika länder ratificerat eller anslutit sig til

Regeringen och Riksdagen måste nu verkligen se till att man verkligen lever upp till det man påstår är gällande aalla undanflyckter från kravet visar på hur man ser på landets funktionsnedsatta och dess rätt till ett fungerande liv

Marschen är en webbaserad medborgarrättsrörelse för funktionsnedsattas mänskliga rättigheter

Både sverige och EU har båda skrivit under och ratificerat konventionen ommänskliga rättigheter för funktionsnedsattas mänskliga rättigheter (CRPD) ochhar därmed förbundit sig att följa konventionens samtlig artiklar fullt ut så att funktionsnedsatta får leva ett fungerande liv i full samhällsgemenskap precis som befolkningen utan funktionsnedsättnin har rätt till
Men sverige har av någon mycket märklig anledningvalt attt funktionsnedsatta inte skall omfattas av denna konvention och skall i stälet bestraffas så att dom inte får leva det fungerande livet i fullsamhällsgemenskap precis som befolknigen utanfunktionsnedsättning har rätt till

Vi har därför startat denna medborgarättsrörelse för at på bred front motarbeta den vädervärdiga behandlingen av funktionsnedsatta i landetsverige och vibehöver ditt stöd för att viskall kunna bli en stark medborgarättsrörelse så skriv gärna under vår namninsamlig påvår hemsida

Du skriver under i rubriken vi stödjer kampen

Frågor från FN över hur sverigge lever upp till konventionen CRPD

Frågor från FN över hur sverige lever upp till konventionen CRPD som sverige skall svara på i oktober

Övervakningskommittén för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningFrågor om problemområden (List of issues) inför inlämnande av Sveriges kombinerade andra och tredje periodiska rapporter [*]Syfte och allmänna skyldigheter (Art 1-4)
1.Vänligen ge information om:
(a)De åtgärder som vidtagits för att införlivakonventionen i nationell lagstiftning, både vertikalt och horisontellt, inklusive rätten till personlig hjälp och jämställdhet av socialtjänsten mellan kommunerna.
(b)Åtgärder som vidtagits för att granskaindikatorsystemet för att täcka alla delar av konventet och att se till att kommunerna övervakar genomförandet, inklusive när det gäller tillgång till anställning, utbildning, hälso- och sjukvård och statliga tjänster.
(c)Granskningen av diskrimineringslagen (2008:567), att fastställa otillräcklig tillgänglighet som grund för diskriminering och att förbjuda hatbrott mot personer med funktionshinder, särskilt kvinnor och flickor med funktionshinder och personer med intellektuella eller psykosociala funktionshinder.
(d)Framsteg som gjorts och brister som konstaterats ikonventionsstatens funktionshinderpolitik under perioden 2011-2016, och den nya funktionshinderpolitik som trädde i kraft 2017, inklusive dess riktmärken, baslinjer och indikatorer och de resurser som tilldelats dess genomförande;

Preliminär översättning av dokument daterat 12 oktober 2018
(e)Den nya interdepartementala samordningsmekanismen ihälsovårdsministeriet för att främja rättigheter för personer medfunktionshinder.
(f)Antalet och andelen personer som är berättigadetill stöd har bidragit till socialförsäkringen sedan 2014, uppdelat efter ålder, kön och typ av funktionshinder.
(g)Att delta och engagera personer medfunktionshinder och deras organisationer i genomförandet och övervakningen av konventionen sedan 2014.
B.Särskilda rättigheter (art. 5-30)
Likabehandling och icke-diskriminering (artikel 5)
2.Vänligen ge information om:
(a)Åtgärder som vidtagits för att granskalagstiftningen för att säkerställa att rimligt boende är juridiskt definierat och tillhandahållet utan undantag, bland annat inom bostäder, brottsbekämpning och rättvisa.
(b)Åtgärder som vidtagits för att bedöma eventuellamekanismer som syftar till att ta itu med intersektionella former av diskriminering i syfte att säkerställa att de riktar sig mot alla former av diskriminering på grund av funktionshinder, inklusive avslag på rimligt boende, diskriminering genom förening och multipla och korsande former av diskriminering utsatt för barn, kvinnor, invandrare, flyktingar, asylsökande och lesbiska, homosexuella, bisexuella, transsexuella och intersex personer med funktionshinder och samiska personer med funktionshinder.
(c)Statistik om antal och andel anmälningar avdiskriminering på grund av funktionshinder, uppdelat efter kön, ålder, identifierade hinder, den sektor där diskriminering inträffade samt antalet och procenten av fall som löstes genom medling och de som ledde till sanktioner för gärningsmän och rättegång för offer.
Kvinnor med funktionshinder (artikel 6)
3.Vänligen ge information om:
(en) Åtgärder som vidtas för att se till att köns- och funktionshindersperspektiv ingår i lagstiftning och politik inom alla
livsområden och på alla områden som omfattas av konventionen och att de effektivt tar itu med risker och marginaliseringsfaktorer specifika för kvinnor.
(b)Lagstiftnings- och politiska åtgärder som syftartill att förhindra flera och intersektionella former av diskriminering av kvinnor och flickor med funktionshinder, inklusive våld i hemmet och sexuellt våld, samt åtgärder för att utrota sådan diskriminering och för att säkerställa att drabbade kvinnor och flickor effektivt får rättvisa och rättegångar.
(c)Åtgärder som vidtas för att garantera sexuell ochreproduktiv hälsa och rättigheter för kvinnor och flickor med funktionshinder.
(d)Antalet fall som rapporterats om sexuellt våldmot kvinnor och flickor med funktionshinder och antalet åtal och övertygelser sedan 2014, uppdelade efter år, ålder, typ av övergrepp, brott och sanktion.
Barn med funktionshinder (artikel 7)
4.Vänligen ge information om:
(en) Åtgärder som vidtas för att utveckla forskning och insamling av uppgifter om våld mot barn med funktionsnedsättning, inklusive användning av remsor, avskildhet och tvångsinstitutionering och att stoppa sådant våld
(b)Åtgärder som vidtagits för att öka psykosocialtoch psykiskt hälsotillstånd och psykiatrisk hälso- och sjukvård för barn med funktionsnedsättning i samhället och de ekonomiska resurser som tilldelats sedan 2014
(c)Säkerhetsåtgärder som vidtagits för att säkerställaatt funktionshindrade barn fritt kan uttrycka sina åsikter om alla frågor som berör dem och att deras synpunkter ges rätt vikt i enlighet med deras ålder och löptid på samma sätt som andra barn samt ålders- och funktionsåtgärder att stödja dem i detta avseende
(d)Metoder som utvecklats av ombudsmannen förbarn för att ta hänsyn till mångfalden av barn med funktionshinder.
(e)Åtgärder som vidtas för att sensibilisera ochutbilda föräldrar och yrkesverksamma som arbetar med barn och att
öka medvetenheten om barns rättigheter med hänsyn till allmänheten.
(f) Antalet rapporterade fall av våld mot barn med funktionshinder och antalet åtal och domar sedan 2014, fördelade efter år, ålder, kön och typ av funktionshinder, brott och straff
(g) Det beslut som kommunerna enligt uppgift har gjort att öppna ” grupphem ” för barn med funktionshinder, hur många barn har påverkats av detta beslut och hur deras rätt till familjeliv respekteras och främjas.
Ökande medvetenhet (artikel 8)
5. Vänligen uppge information om:
(en) Kommunikationskampanjen som genomfördes från 2015 till 2017 av Myndigheten för delaktighet i att ta itu med och motverka diskriminering av personer med funktionshinder, inklusive i vilken utsträckning sådana personer var meningsfullt involverade, genom sina representativa organisationer, vid utformning, genomförande, övervakning och utvärdering. Vänligen förklara om kampanjen grundades på människorättsmodellen för funktionshinder och främja en bild av personer med funktionshinder som värdiga, oberoende och kapabla individer.
(b) Åtgärder som vidtas för att genomföra regelbundna, regelbundna och kontinuerliga kampanjer som riktar sig till offentliga tjänstemän och privata aktörer om de rättigheter som ingår i konventionen, såsom adekvat boende och diskriminering på grund av funktionshinder.
Tillgänglighet (artikel 9)
6. Vänligen ge information om åtgärder som vidtagits:
(en) För att säkerställa att lagstiftning, politik och praxis på nationell, regional och kommunal nivå är helt anpassade till bestämmelserna i artikel 9 i konventionen, som beskrivs i allmän kommentar nr 2 (2014) om tillgänglighet
(b) Att integrera universell design, tillgänglighetsstandarder och möjligheten att tillhandahålla rimligt boende i kommunal planering och att inkludera tillgänglighetskrav i alla avtal om offentlig upphandling.
(c) Att säkerställa finansiering och vägledning för att garantera full tillgänglighet i alla byggnader som är öppna för allmänheten, inklusive bostäder, restauranger och barer och i kollektivtrafiken.
(d) Att avlägsna hinder på kommunal nivå
(e) Att presentera den offentliga sektorn med information och kommunikation i tillgängliga format.
Situationer av risk och humanitära nödsituationer (artikel 11)
7. Vänligen ge information om åtgärder som vidtagits:
(en) För att säkerställa delaktighet och tillgänglighet vid kris – och katastrofåtgärder för att minska katastrof, som beskrivs i Sendai ram för katastrofriskreducering 2015 – 2030, och om dessa åtgärder tar hänsyn till de olika kraven för personer med funktionshinder och tillämpningen av principerna av universell design
(b) Att se till att personer med funktionsnedsättning och deras representativa organisationer är meningsfullt informerade om, konsulterade och aktivt deltar i alla stadier av utveckling, genomförande och övervakning av strategier, planer och protokoll i katastrofriskreducering och humanitära nödsituationer.
Lika erkännande inför lagen (artikel 12)
8. Vänligen ge information om:
(en) Åtgärder som vidtagits för att ersätta det ersatta beslutsfattandet med stöds beslutsfattande, inklusive medgivande för medicinsk behandling, tillgång till domstolsprövning, röstning, äktenskap och arbete, särskilt för personer med intellektuella och / eller psykosociala funktionshinder.
(b) Eventuella skydd mot missbruk av stödjande beslutsfattande system och / eller arrangemang som säkerställer att stöd som tillhandahålls respekterar funktionshindrades rättigheter, autonomi, vilja och preferenser och skyddar dem mot otillbörligt inflytande, oegentligheter och intressekonflikter och i vilken omfattning personer med funktionshinder har tillgång till rättsmedel mot sådana situationer
(c) Procedurer och stöd till personer med funktionshinder som är under förvaltarskap eller förmyndarskap, och om de överensstämmer med konventet.
Tillgång till rättslig prövning (artikel 13)
9. Vänligen ge information om:
(en) De rättsliga förfarandena för personer med funktionshinder enligt Discrimination Act (2008: 567) och hur de säkerställer obegränsat och effektivt tillträde till rättvisa för alla personer med funktionshinder i alla skeden av rättsliga förfaranden och om begreppen procedurboende och ålders- lämpligt boende har implementerats och övervakats
(b) Förfaranden för gripande, förhör och förevändning av personer med funktionshinder, inklusive de som är dövblinda, personer med nedsatt hörsel och personer med psykosociala och / eller intellektuella funktionshinder.
(c) Inledande bedömning av krav när en funktionsnedsättning kvarhålls och åtgärder som vidtas för att ge funktionshindrade möjlighet att förstå och delta i straffrättsliga förfaranden.
(d) Åtgärder som vidtas för att säkerställa att barn med intellektuella och / eller psykosociala funktionshinder som är offer för brott har tillgång till rättvisa på lika villkor med andra barn.
(e) Åtgärder som vidtas för att utbilda advokater, åklagare, domare och domstolar anställda om rättigheter för personer med funktionshinder och den mänskliga rättighetsbaserade modellen för funktionshinder och att undanröja fördomar mot vittnesmål som ges av personer med intellektuella och / eller psykosociala funktionshinder.
(f) Möjligheten för funktionshindrade att vara anställda som domare, advokater eller andra jurister och åtgärder som vidtas för att underlätta direkt och indirekt deltagande av personer med funktionshinder i rättsväsendet.
Frihet och säkerhet för personen (artikel 14)
10. Vänligen ge information om:
(en) Åtgärder som vidtas för att upphäva någon lagstiftning eller politik och att utrota praxis som tillåter tvångsinstitutionering av personer med intellektuella och / eller psykosociala funktionshinder.
(b) Förfaranden för antagning och sjukhusvistelse av patienter med intellektuella och / eller psykosociala funktionshinder;
(c) Åtgärder som vidtas för att anta en strategi för avinstitutionalisering av personer med funktionshinder, särskilt kvinnor och flickor med funktionshinder.
(d) Åtgärder som vidtagits, inklusive granskningen av lagen om obligatorisk psykisk vård (1991: 1128) och lagen om rättsvård (1991: 1129) för att säkerställa kravet på fritt och informerat samtycke av berörda personer som styrande standard för psykiatriska tjänster, för både vård och öppenvård
(e) Åtgärder som vidtas för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning som släppts ut från rättsmedicinsk vård är omedelbart släppta.
(f) Åtgärder som vidtas för att säkerställa att personer med funktionshinder har tillgång till förfaranden för att utmana lagenligheten av deras frihetsberövande och att säkerställa en oberoende granskning av beslut för att förlänga den obligatoriska vården.
(g) Åtgärder som vidtagits för att öka resurser som tilldelas personer med intellektuella och / eller psykosociala funktionshinder i samhällsbaserade polikliniska tjänster.
(h) Antalet personer med funktionshinder kvarhållit sin vilja i en sjukhus sedan 2014, uppdelad efter år, ålder, kön, typ av försämring, typ av anläggning och längd av frihetsberövande.
( i ) Åtgärder som vidtas för att motsätta sig antagandet av tilläggsprotokollet till Europarådets konvention om skydd för mänskliga rättigheter och värdighet hos människan med avseende på tillämpningen av biologi och medicin, eftersom protokollet strider mot flera bestämmelser i konventionen, särskilt artikel 14.
Frihet från tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (artikel 15)
11. Informera utskottet om:
(en) Åtgärder som vidtagits för att avskaffa lagligt och i praktiken användningen av icke samsynsmetoder i medicinska institutioner, inklusive icke-konsensuellt läkemedel och elektrokonvulsiv terapi
(b) Åtgärder som vidtagits för att eliminera tvångs- och ofrivillig behandling av barn med funktionshinder i mentalvårdsinställningar, inklusive användning av icke-samtycke, medföljande remsor och isolering.
(c) Åtgärder som vidtagits för att förhindra informell frivillig behandling, till exempel fall där patienter får möjlighet att acceptera behandling eller att bli tvungna att utsättas för det.
(d) Åtgärder som vidtas för att ge utbildning för medicinsk och icke-medicinsk personal om icke-våldsamma och icke-tvångsmetoder för vård;
(e) Enheten i den parlamentariska ombudsmannens kontor som ansvarar för genomförandet av det frivilliga protokollet till konventionen mot tortyr, om det är mandat att övervaka alla inställningar där personer med funktionsnedsättning kan bli berövad frihet, inklusive bostäder och bostadsfaciliteter, och I vilken utsträckning övervakningsverksamheten är kön- och åldersskänslig och organisationer av funktionshindrade är meningsfullt inblandade i processen.
Frihet från exploatering, våld och missbruk (artikel 16)
12. Vänligen ge information om:
(en) Åtgärder som vidtas för att förebygga och tillåta tidig identifiering av förekomsten av våld och missbruk av personer med funktionshinder, att tillhandahålla information i tillgängliga format och personer med funktionshinder med hjälp och stöd för att erkänna och rapportera sådana fall och i vilken utsträckning dessa åtgärder är könsrelaterade och åldersskänslig
(b) Åtgärder som vidtas för att säkerställa att förekomsten av våld och missbruk av personer med funktionshinder registreras, undersöks effektivt, åtalas och sanktioneras.
(c) Åtgärder som vidtas för att tillhandahålla köns- och åldersskänslig fysisk, kognitiv och psykologisk återhämtning, rehabilitering och sociala reintegrationstjänster och program till dem som utsätts för våld och missbruk.
(d) Åtgärder som vidtas för att hälso- och utbildningspersonal och polis ska få lämplig yrkesutbildning om den mänskliga rättighetsbaserade handikappmodellen, särskilt om att interagera med personer med intellektuella och / eller psykosociala funktionshinder och undvika överdriven användning av våld.
(e) Antalet och andelen personer med funktionshinder som har blivit offer för våld och missbruk sedan 2014, uppdelat efter år, kön, ålder, funktionshinder och förekomstställe.
Bor självständigt och ingår i samhället (artikel 19)
13. Vänligen ge information om:
(en) Åtgärder som vidtas för att säkerställa att personer med funktionshinder beviljas tillräckligt med ekonomiskt stöd för att de ska kunna leva självständigt i samhället och att kriterierna ska vara berättigade till personlig hjälp.
(b) Åtgärder som vidtas för att ge personer med funktionsnedsättning möjlighet att välja bostadsort och var och med vilka de vill bo på lika villkor som andra personer.
(c) Åtgärder som vidtas för att säkerställa att beslut som ger individuellt stöd genomförs snabbt av kommunerna
(d) Antalet och andelen personer med funktionsnedsättning som har fått personliga förmåner sedan 2014, uppdelat efter år, kön, ålder, typ av försämring och bostadsort.
Personlig rörlighet (artikel 20)
14. Vänligen ge information om vilka åtgärder som vidtagits för att underlätta tillgången till kollektivtrafik och personlig
rörlighet, inklusive ekonomiskt stöd till bilanpassningar och parkeringstillstånd.
Respekt för integritet (artikel 22)
15. Vänligen ge information om betydelsefullt engagemang av organisationer för personer med funktionshinder i uppdateringar av lagen om lagar och andra författningar på Internet.
Respekt för hem och familj (artikel 23)
16. Vänligen uppge information om de åtgärder som vidtagits för att förbjuda diskriminering i antagningsförfaranden på grund av funktionshinder och för att se till att personer med funktionshinder har sina rättigheter och ansvar när det gäller vårdnadshavande, adoption av barn eller liknande institutioner på lika villkor med andra.
Utbildning (art 24)
17. Vänligen ge information om:
(en) Åtgärder som vidtas för att inkludera alla barn med funktionshinder i sin närmaste huvudskolor och säkerställa tillgången till det nödvändiga stödet.
(b) Åtgärder som vidtagits för att avskaffa möjligheten för skolor att neka en plats för elever med funktionshinder av skälet att det skulle innebära betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter och att ge tillräckligt med personellt, tekniskt och ekonomiskt stöd till skolorna.
(c) Antalet och andelen barn med funktionshinder med tillgång till utbildning, uppdelad efter ålder och kön, typ av försämring, typ av skola och kommun.
Hälsa (art 25)
18. Vänligen ge information om:
(en) Tillgången till psykiatriska tjänster, inklusive poliklinisk behandling, och av specialiserad psykiatrisk personal över hela statspartiets territorium, uppdelad i kommuner.
(b) Åtgärder som vidtas för att främja tillgången till hälsovårdstjänster för kvinnor och flickor med funktionshinder,
inklusive sexuella och reproduktiva hälso- och sjukvårdstjänster, och information om hiv / aids, på lika villkor med andra.
19. Vänligen ge information om:
(en) Självmordsfrekvensen för personer med funktionsnedsättning jämfört med andras sedan 2014, uppdelad efter ålder, kön och typ av försämring samt åtgärder som vidtagits för att förebygga, identifiera och ta itu med situationer med risk för självmord hos personer med funktionshinder, särskilt barn.
(b) Åtgärder som vidtas för att hantera och förebygga psykiska problem bland barn i åldrarna 10-17 år.
Arbete och sysselsättning (artikel 27)
20. Vänligen ge information om:
(en) Framsteg som gjorts för att främja sysselsättningsmöjligheter för personer med funktionsnedsättning, inklusive psykosociala funktionshinder, inom den offentliga och privata sektorn, bland annat som ett resultat av åtgärderna i budgetpropositionen 2016 som syftar till att hjälpa funktionshindrade att få arbete.
(b) Sysselsättningsgraden för personer med funktionshinder jämfört med personer med funktionsnedsättning, uppdelad i yrke
(c) Riktade åtgärder för att minska funktionshindrades sårbarhet för arbetslöshet, inklusive tillfälliga särskilda åtgärder och stärkande av ekonomiska incitament för arbetsgivare, såsom skatteincitament.
(d) Åtgärder som vidtagits för att minska arbetslöshetsgraden och könsskillnaden mellan kvinnor och män.
(e) Åtgärder som vidtas för att stödja personer med funktionshinder i utövandet av sin rätt att fritt välja eller acceptera anställning i arbetsmiljöer som är öppna, inkluderade och tillgängliga för dem, särskilt rätten till fritt valt arbete på arbetsmarknaden.
(f) Åtgärder som vidtas för att se över användningen på arbetsmarknaden av termen ” personer med nedsatt arbetsförmåga” .
Lämplig levnadsstandard och socialt skydd (artikel 28)
21. Vänligen ge information om:
(en) I vilken utsträckning ” garantibeloppet ” täcker levnadskostnader för personer med funktionshinder, inklusive mat, boende, transport, rehabilitering och sjukvård samt eventuella skillnader mellan kommuner,
(b) Hur de senaste reformerna i det nationella försäkringssystemet har förbättrat levnadsvillkoren för personer med funktionshinder.
(c) Åtgärder som vidtas för att minska fattigdomen bland funktionshindrade.
Deltagande i politiskt och offentligt liv (artikel 29)
22. Vänligen ge information om åtgärder som vidtagits:
(en) För att säkerställa fullständig tillgänglighet av omröstningsförfaranden, omröstningsmiljö, lokaler och material samt utbildning som tillhandahålls till personalen.
(b) Att säkerställa rätten för alla personer med funktionshinder att rösta genom hemlig omröstning, på egen hand eller att biträdas av en person efter eget val och med full respekt för sin fria vilja
(c) Att ge stöd till personer med funktionshinder valda till offentliga företrädare.
(d) Att tillåta tillgång till information i alla format för personer med funktionshinder, så att de kan stå som kandidater på lika villkor med personer utan funktionshinder.
Deltagande i kulturliv, rekreation, fritid och sport (artikel 30)
23. Vänligen ge information om den nationella strategin för att skydda rätten att delta i fritids-, sport- och kulturaktiviteter på ett
inkluderat sätt och beskriv i vilken utsträckning åtstramningsåtgärder påverkat denna rättighet.
C. Särskilda förpliktelser (Art. 31-33)
Statistik och datainsamling (art 31)
24. Vänligen uppge information om:
(en) Status för det frivilliga uppföljningssystemet för statistik och insamling av uppgifter om personer med funktionshinder.
(b) Utvecklingen av datainsamlingsverktyg och indikatorer i enlighet med det mänskliga rättighetsbaserade synsättet mot funktionshinder och de kriterier och formler som används.
(c) Uppsamlingen av data, uppdelad efter ålder, kön och typ av försämring, i syfte att utforma och genomföra policyer för att effekten av konventet, såsom hälsa, utbildning, arbete, sociala tjänster, kultur, konst och sport ;
(d) Åtgärder som vidtas för systematiskt insamling, analysering och spridning av uppgifter om flickor, pojkar, män och kvinnor med funktionshinder, inklusive från inhemska grupper, och hur data sprids på alla nivåer av regeringen.
(e) Det meningsfulla deltagandet och medverkan av organisationer med funktionshinder.
Internationellt samarbete (artikel 32)
25. Vänligen ge information om:
(en) Åtgärder som vidtagits för att integrera ett funktionsrättsbaserat tillvägagångssätt i målen för hållbar utveckling och deras målindikatorer.
(b) De åtgärder som vidtagits för att dela staten partens god praxis både perspektiv och dubbla spår närmar funktionshinder inclusive internationella utvecklingen.
Nationellt genomförande och övervakning (artikel 33)
26. Vänligen uppge information om:
(en) Mandatet och arbetet som utförs av jämställdhetsombudsmannen för att övervaka konventets genomförande, bland annat i fråga om klagomål som lämnats av personer med funktionshinder enligt diskrimineringslagen (2008: 567).
(b)Åtgärder som vidtas för att inrätta en oberoendeövervakningsmekanism i enlighet med Parisprinciperna för att övervaka genomförandet av konventionen.
[*] * Antaget av kommittén vid dess tjugondesammanträde (27 augusti-21 september 2018).