Varför skall man straffas och förnedras och förtryckas enbartpågrund av funktionsnedsättning

Varför skall man straffas och förnedras och förtryckas enbartpågrund av funktionsnedsättning

Varför straffar och förnedrar och förtrycker man oss som har stora behovav praktisk hjälppå grund av funktionsnedsättning
Myndighetsverige gör allt vad dom kan för att vi inte skall få leva ett fungerande socialt liv i full samhällsgemenskap precis som lagar och intenationella överänskomelser ger osss rätt till
Attmyndighetsverige gör så är en sak men vart är dom stora protestdemonstrationerna från densamlade funktionshinder och pensionärsorganisationernas sida
Vi ser aldrig några stora protestaktioner där den samlade funktions och pensionärsrörelsen gemensamtsamlar dom stora massorna för attt fåett slutpå förtrycketoch förnedringen viutsätts för dagligen
Så länge dom stora protestaktionerna uteblir så kan vi aldrignågonsin få leva ett självbestät liv i full samhällsgemenskap
När sedan någon gör något för att få fram domnödvändiga förändringarnas så blir den samlade funktionsoch pensionärsrörelsen sura ochmotarbetar i stälet dessa gräsrotspersoner som vill förändra samhällettilldet bättre för alla personer med funktionsnedsättningar
Så den stora frågan är varför straffar man oss som vill leva ett fungerande socialt liv utifrån våra egna förutsättningar

Återta ditt människovärde

Återta ditt människovärde

Sitter du i husarest på grund av din funktionsnedsättning och inte självständigt kan lämna den så är detta ett fall av olaga frihetsberövande och skall polisanmälas
Men det är enbart den tjänstemanen som har skrivit ut beslutet du kan anmäla
Du bör samtidigt anmäla denne tjänsteman för tjänstefel då det inte finns någon lag som ger dene rätt att frihetsberöva dig
Det enda som krävs är att det är på sakliga grunder du gör anmälan och du skall ha bevis på utebliven hjälp för att kunna lämna bostaden eler förflytta dig självständigt i lägenheten’
Du kontaktar polisen och gör anmälan och sedan gör dom en utredning och överlämnar ärendet till en åklagare som fattar beslut om eventuellt åtal för brottet
Det kostar dig inget och du riskerar inte att behöva betala motpartens rättegångskostnader om du förlorar i rätten
Du kan eventuellt få ett rättegångsbiträde som stödjer dig vid en eventuell rättegång utan några kostnader fö dig själv

Så fundera ordentligt över omdu skall anmälatjänstemanen för dessa brott
Jag tror att det är den enda vägen att gå om vi skall få den nmödvändiga förändringenså att vi slipper sitta inlåsta i våra bostäder enbart på grund av funktionsnedsättning

Det är brottsbalken kapitel 4 och 20 samt europakonventionen som har betydelse för det här men
Så här skriver myndigheten för delaktighet om konventionen om mänskliga rättigheter för funktionsnedsatta personer(CRPD)

Alla lagar och all offentlig verksamhet i Sverige ska följa konventionens artiklar. Det innebär att myndigheter, landsting, regioner och kommuner är skyldiga att respektera, skydda, uppfylla och främja rättigheterna.
Konventionen gäller i Sverige sedan 2009.

Olaga frihetsberövande
Ett brott som innebär att någon för bort, spärrar in eller på annat sätt berövar en annan person friheten.

Oaktsamhet
Vårdslöshet eller slarv. Den som orsakar en skada genom oaktsamhet ska ersätta skadan. Uppstår skadan däremot av en olyckshändelse kan personen inte dömas att betala skadestånd.
Se också:

Uppsåt
Avsikt. Inom straffrätten krävs i allmänhet uppsåt, dvs. avsikt, för att en handling ska vara straffbar. Uppsåt är detsamma som att gärningspersonen inser att det han eller hon gör är en brottslig handling men att insikten inte hindrar personen från att genomföra brottet.

Texten är hämtad från åklagarmyndigheten
Sven Aivert
Bra att veta

LATHUND
FUNKTIONSHINDERSOMSORG
INLEDNING
1950 antogs i Rom den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen).
Europakonventionen, som är svensk lag sedan 1995, är styrande och EU och Sverige är skyldiga att följa den. Regeringsformen anger att ingen annan lag eller föreskrift får meddelas i strid mot Europakonventionen.
Europakonventionen ska tolkas fördragskonformt med andra fördrag som staten ratificerat, bland annat FN:s funktionsrättskonvention, vilket har bekräftats i en rad rättsfall från Europadomstolen.
”Att främja och skydda mänskliga rättigheter för alla personer och upprätthålla demokrati och respekten för rättsstatsprincipen är kärnan i Europarådets arbete. Skyddet av rättigheter, skyddade och garanterade enligt Europakonventionen om mänskliga rättigheter gäller alla, inklusive personer med funktionshinder.” (Europarådet)
Vi har svårt nå framgång med funktionsrättskonventionen eftersom den inte är svensk lag, men den ska få genomslag via Europakonventionen!
Europakonventionen
”Artikel 5 – Rätt till frihet och säkerhet
1. Var och en har rätt till frihet och personlig säkerhet.”
Och det ska tolkas konventionskonformt med bl.a. Funktionsrättskonventionen.
I begreppen ”frihet och personlig säkerhet” ryms allt man kan önska för att kunna leva ett bra liv.
SVENSKA LAGAR
Funktionshindrade har rätt att leva som andra utan funktionshinder enligt både LSS och socialtjänstlagen (SoL).
SoL
5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper
”Människor med funktionshinder
7 § Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.”
SKÄLIG LEVNADSNIVÅ I SOL
Det är olika skälig levnadsnivå för äldre och för funktionshindrade.
Funktionshindrade behöver stöd med minst 15 timmar i veckan för övriga behov för att uppnå skälig levnadsnivå, att leva som andra. Stöd för det finns i domar som t.ex. Kammarrättens i Stockholm dom i mål 5680-10, 2011-04-15. Den nivån kan ses som en miniminivå nu när Socialdemokraternas LSS-utredning föreslagit 15 timmar i veckan. Kommer man under 15 timmar går det inte att säga att man får leva som andra. Då blir det ett moment av godtyckligt frihetsberövande i stödet, vilket kan skapa eller förvärra ett psykiskt funktionshinder.
Av slutbetänkande av Nationell psykiatrisamordning, SOU 2006:100 framgår följande.
”Begreppet psykiskt funktionshinder hänvisar till konsekvenser för individen av psykisk störning. Konsekvenserna kan uppstå till följd av funktionsnedsättningar, aktivitetsbegränsningar hos individen och bestå av omgivningens utformning eller reaktioner.”
Hemtjänst, d.v.s. äldreomsorg, är huvudsakligen för personer över 85 som inte är funktionshindrade.
Det innebär att ett assistansliknande stöd ska vara den normala funktionshindersomsorgen enligt SoL.
FUNKTIONSHINDRADES RÄTTIGHETER ÄR SAMHÄLLETS SKYLDIGHETER
De bärande principerna i funktionshinderspolitiken är tillgänglighet, inflytande, delaktighet, självbestämmande, helhetssyn och kontinuitet. Fokus görs även på individens egna önskningar och att rättigheterna är individuella. Personen ska kunna styra sin vardag.
Socialministern skrev tydligt i propositionen till LSS: ”En viktig handikappolitisk princip är att människor inte skall ha merkostnader på grund av funktionshinder.” Prop. 1992/93:159 sid. 99
Denna princip är knuten till funktionshindret, inte till typ av omsorg. Rättigheter är gratis. Tvingas man till merkostnader för en tjänst anser den som utför tjänsten inte att det är en rättighet.
LSS och boendestöd är gratis för den enskilde medan hemtjänst (äldreomsorg) orsakar stora merkostnader.
Regeringen erkänner i lagen (2014:958) om ändring i diskrimineringslagen som föranleddes av regeringens proposition 2013/24:198 att
”Delaktighet i samhällslivet för personer med funktionsnedsättning är en grundläggande mänsklig rättighet.
Betydelsen av uttrycken tillgänglighet och användbarhet i vardagligt språk-bruk är tämligen klar. Åtgärder för att skapa tillgänglighet aktualiseras dessutom på ett i huvudsak likartat sätt inom olika samhällsområden. Kraven kan i huvudsak hänföras till stöd eller personlig service, information och kommunikation samt den fysiska miljön. Detta talar för att någon legaldefinition av begreppet tillgänglighet inte är nödvändig.”
”Det s.k. paradigmskiftet i funktionshinderspolitiken beskrivs ofta som en förändring i synen på funktionsnedsatta från objekt till individer. Detta innebär en övergång från välgörenhet till ett rättighetsbaserat synsätt och från paternalism till egenmakt.” (Europarådet: Action Plan 2006-2015, para 2.2.)
”Att främja och skydda mänskliga rättigheter för alla personer och upprätthålla demokrati och respekten för rättsstatsprincipen är kärnan i Europarådets arbete. Skyddet av rättigheter, skyddade och garanterade enligt Europakonventionen om mänskliga rättigheter gäller alla, inklusive personer med funktionshinder. Europarådets nya strategi för rättigheter för personer med funktionshinder 2017-2023 utarbetades under det senaste året av Europarådets medlemsstater i samarbete med det civila samhället och andra intressenter.” (Europarådet)
Problemen med bristande kompetens är också tydlig. Myndigheten för Delaktighet redovisade i sin “Utvärdering och analys av funktionshinderpolitiken 2011 – 2016” bl.a. följande
”Samtidigt visar Domstolsverkets slutredovisning att kunskapen fortfarande är på en väldigt låg nivå hos alla yrkesgrupper inom domstolarna. Exempelvis uppger endast en av fem domare att de känner till innehållet i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Ingen svarande domare uppger att de har god kunskap om innehållet i konventionen och var sjunde domare uppger att de inte känner till att konventionen finns.”
I FUB:s rapport ”Får jag möjlighet att leva som andra?” är slutsatsen: ”Troligtvis skulle vi få ett liknande utfall om frågan gällt LSS istället för FN-konventionen”.
”Domstolarna och andra behöver förstå att samhället har gått ifrån en tidigare syn där omhändertagande var i fokus till att det numera är en fråga om rättigheter som ska konkretiseras.” (Professor Gerard Quinn, en av arkitekterna bakom funktionsrättskonventionen och expert på EU-rätt)
RÄTTSSTATSPRINCIPEN
En rättsstat är en stat där rättssäkerhet råder. Rättsstaten kan även beskrivas som den enskildes rättsskydd mot staten själv eller övergrepp från staten.
Rättsstatsprincipen utgör kärnan i både EU:s och Europarådets arbete.
Sveriges regering har beskrivit hur den ser på definitionen av rättsstatsprincipen:
”Rättsstatsprincipen innebär att ingen får stå ovanför eller utanför lagen, att staten och statsorganen är skyldiga att följa gällande rätt och att det finns garantier mot missbruk av statsmakten. Förutom formell legalitet som innebär att lagar följs krävs dessutom att lagar stiftas och tillämpas utan diskriminering och med respekt för individens värdighet och mänskliga rättigheter. Det krävs likhet inför lagen och ett oberoende och fungerande rättsväsende som alla har tillgång till, rätt att få anklagelser om brott utredda och prövade inom en rimlig tid i en rättvis rättegång inför en oberoende och opartisk domstol, samt förbud mot godtyckligt frihetsberövande. Ett fungerande rättsväsende kräver okorrumperade poliser och åklagare, oberoende advokater, en obunden och opartisk domarkår, samt att domstolarnas beslut efterlevs.” (Skr. 2007/08:109 s. 16).
FÖRHÅLLANDE MELLAN NATIONELL LAG OCH INTERNATIONELL RÄTT
Begreppet normhierarki innebär att det i ett lands rättssystem finns olika typer av författningar som står i en hierarkisk ordning.
Sverige har anslutit sig till ett flertal internationella konventioner, däribland FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Funktionsrättskonventionen, CRPD) och FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen). Sverige har även ratificerat den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen eller EKMR), som sedan 1995 även utgör svensk lag.
Medan svenska domstolar använder EKMR mycket i sina domar hänvisar de väldigt sällan till Funktionsrättskonventionen och andra internationella fördrag.
FÖRDRAGSKONFORM TOLKNING
Begreppet fördragskonform tolkning är ett sätt för rättstillämparen att lösa en misstänkt normkonflikt mellan ett traktat eller fördrag och en nationell rättsregel. Vid en tillämpning av principen ges rättsregeln tolkningsvis en sådan innebörd att den i högre utsträckning överensstämmer med traktatet eller fördraget. För det fall en verklig normkonflikt konstateras, får konflikten lösas inom ramarna för konkret lagprövning. I Högsta domstolens och Högsta förvaltningsdomstolens praxis förkommer begreppet fördragskonform tolkning enbart i europarättslig tillämpning. I doktrin och förarbeten förekommer att begreppet fördragskonform tolkning även används i en vidare mening, dvs. i förhållandet till andra traktat än de europarättsliga.
I svensk praxis har vidare utvecklats en metod för fördragskonform tolkning, som tillämpas av domstolar även utan att begreppet fördragskonform tolkning uttryckligen anges. Man delar upp metoden i en stark och en svag fördragskonform tolkning. Den starka fördragskonforma tolkningen är förbehållen europarätten och den svaga fördragskonforma tolkningen används på övriga internationella traktat, liksom i vissa fall inom europarätten.
En stark fördragskonform tolkningsmetod innebär att domstolen har en skyldighet att, vid en misstänkt normkonflikt mellan den svenska rätten och europarätten, tolka den svenska rätten i möjligaste mån konformt med europarätten. Det finns med andra ord en europarättsligt grundad skyldighet att tolka den svenska rätten i enlighet med den starka fördragskonforma tolkningen.
Svag fördragskonform tolkning som används på de traktat är en tolkningsmetod som innebär att det är fritt att använda metoden i ett val mellan olika tolkningsmetoder för att fördjupa förståelsen av en specifik svensk rättsregel. Det handlar med andra ord inte om att undvika en verklig normkonflikt genom att flytta den materiella svenska rätten genom fördragskonform tolkning närmare den internationella rätten, utan att med hjälp av internationella traktat tolka den svenska rättens innebörd.
EUROPARÅDETS EUROPEISKA KONVENTIONEN OM SKYDD FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA (EKMR)
EKMR ska tolkas konventionskonformt med andra fördrag som staten ratificerat, bland annat FN:s funktionsrättskonvention, vilket har bekräftats i en rad rättsfall från Europadomstolen. Därmed har EKMR har haft en stor betydelse för efterlevnad av Funktionsrättskonventionens bestämmelser.
I t.ex. fallet Çam mot Turkiet kopplade Europadomstolen samman rätten till utbildning och diskrimineringsförbudet i EKMR med diskrimineringsförbudet i Funktionsrättskonventionen och dess krav på skälig anpassning.
VI HAR SVÅRT NÅ FRAMGÅNG MED FUNKTIONSRÄTTSKONVENTIONEN…
Det har hänt att man åberopat Funktionsrättskonventionens bestämmelser i domstol och fått bifall för sin talan. Men, det finns också fall då en part i en domstolsprocess åberopat Funktionsrättskonventionen, men domstolen inte bemött argumentet i sina domskäl.
Det finns en diskrepans mellan lagstiftning och rättstillämpning vad gäller Funktionsrättskonventionen. Det finns således skillnad mellan regeringens ursprungliga strategier vad gäller internationella konventioner om MR och domstolarnas praxis.
Den lagstiftning som antagits efter att Sverige anslöt sig till Funktionsrättskonventionen överensstämmer dock mer med denna än tidigare lagstiftning. Ytterligare stöd för att domstolarna ska tolka lagstiftningen utifrån konventionen finns i lagstiftarens vilja att leva upp till konven-tionens krav.
…MEN DEN SKA FÅ GENOMSLAG VIA EUROPAKONVENTIONEN!!
EKMR
”Artikel 5 – Rätt till frihet och säkerhet
1. Var och en har rätt till frihet och personlig säkerhet.”
Och det ska tolkas konventionskonformt med bl.a. Funktionsrättskonventionen.
I begreppen ”frihet och personlig säkerhet” ryms allt man kan önska för att kunna leva ett bra liv.
Det finns dessutom tydliga regler om hur EKMR förhåller sig till andra författningar (2:19 regeringsformen anger att ingen annan lag eller föreskrift får meddelas i strid mot EKMR) och därför kan sådana rättsinstitut som normprövning enligt 11:14 och 12:10 också aktualiseras i förhållande till EKMR.
EUROPAKONVENTIONEN, EU:S RÄTTIGHETSSTADGA (EU-STADGAN) OCH RÄTTSSTATSPRINCIPEN
Den svenska ordningen får åsidosättas eller modifieras så att den blir förenlig med Europakonventionen.
Situationen är annorlunda i förhållande till unionsrätten, där det är domstolarnas uppgift att säkerställa unionsrättens fulla genomslag.
Dessa två instrument är två parallellt löpande instrument för rättighetsskydd.
Sverige är skyldig att iaktta de krav som följer av båda dessa instrument och använda det som ger det mest långtgående skyddet för våra rättigheter.
Rättighetsstadgan innehåller en ambitiös katalog över unionsmedborgarnas grundläggande rättigheter.
EU:s primärrätt består av: unionsfördraget, funktionsfördraget, rättighetsstadgan, allmänna rättsprinciper (som inte kodifierats i primärrätten) och EU-domstolens praxis som anses ingå i primärrätten.
Art. 26 EU-stadgan (rättighetsstadgan) föreskriver:
”Integrering av personer med funktionshinder
Unionen erkänner och respekterar rätten för personer med funktionshinder att få del av åtgärder som syftar till att säkerställa deras oberoende, sociala och yrkesmässiga integrering och deltagande i samhällslivet.”
Rättsstatsprincipen är ett av både EU:s och Europarådets grundläggande värden och alla medlemsländer ska styras av ett rättsligt organ (lagtextsamlingar och processer) som antagits genom etablerade förfaranden istället för genom godtycke eller beslut från fall till fall.
Rättstatsprincipen är nära kopplad till respekten för demokrati och mänskliga rättigheter.
Demokratin och respekten för grundläggande rättigheter är en omöjlighet om rättstatsprincipen inte respekteras och tvärtom. Rättigheter blir förverkligade om de kan vara föremål inför domstol och demokratin är skyddad om domstolen garanterar skyddet för våra fundamentala rättigheter.
Betydelsen av att EU och Europarådet vilar på en fast och väl utbyggd rättslig grundval är mycket stor. Här finns en viktig skillnad i förhållande till en gammal nationalstat som Sverige, där vi har så många andra sammanhållande band än de rättsliga av historisk, kulturell och social natur.
Kommunernas självstyre ger dem inte rätt att strunta i lagar och europarätten som de alltid gjort. Självstyret i dessa frågor tog definitivt slut i och med vårt medlemskap i EU, och de garanterar inte skyddet av våra rättigheter.
Vi är både svenska medborgare och unionsmedborgare och har både svenska och unionsmedborgares rättigheter så myndigheter har inte fria händer att kränka funktionshindrades rättigheter.
I och med vårt dubbla medborgarskap har vi också dubbla tillsynsmyndigheter, den svenska IVO och EU-kommissionen.
EU-domstolen gav i ett förhandsbesked (gällande frågan som ställdes av en svensk tingsrätt) ett nekande svar och beskrev att det är en nationell domstols skyldighet att ge unionsbestämmelser full verkan genom att, i de fall som behövs, underlåta att tillämpa varje motstridande nationell bestämmelse som står i strid med denna.
Vidare anges det i EU-fördraget (artikel 6.2) att Europakonventionens skydd för mänskliga rättigheter även gäller vid EU:s verksamhet (t.ex. vid utformning och tillämpning av EU:s direktiv och förordningar). Samma krav gäller när de enskilda EU-staterna tillämpar EU-rätten.
PSYKOSOCIAL REHABILITERING (PSR)
WHO rekommenderar en psykosocial rehabilitering (PSR) som underlättar för individer, som till följd av psykisk störning har funktionsnedsättning, att nå sin optimala nivå för att fungera självständigt i samhället. Därvid ska man ha en samlad uförarpunkt i form av en samordnare och en samlad organisation med totalansvar. En integrerad psykiatri motsvarar standards för god psykosocial rehabilitering. Det är en integrerad psykiatri där en case manager ska få alla att samverka och målet är att den psykiskt funktionshindrade ska vara fullt delaktig i samhället.
Lagstiftningen, SoL och HSL, är utförd från 2010 i enlighet med WHO:s rekommendation.
WHO:s definition av psykosocial rehabilitering (PSR):
”Psykosocial rehabilitering är en process som underlättar för individer, som till följd av psykisk störning har funktionsnedsättning, oförmåga eller handikapp, att nå sin optimala nivå för att fungera självständigt i samhället. Det innefattar både en förbättring av individens kompetens och att förändringar införs i omgivningen. Allt i avsikt att skapa bästa möjliga livskvalitet för människor med en psykisk störning, eller för dem som av annan orsak har en psykisk funktionsnedsättning.
PSR avser att främja individens och samhällets optimala funktionsnivå samt att minimera oförmåga och handikapp, med betoning på individens egna val rörande ett tillfredsställande liv i samhället.
PSR är komplext och ambitiöst, eftersom det spänner över många olika områden och nivåer – från mentalsjukhus till boende och arbetsmiljöer. Det omfattar alltså samhället i sin helhet. Icke desto mindre är det en nödvändig och integrerad del av den fullständiga behandlingen för psykiskt funktionshindrande. Följaktligen är många grupper inblandade i PSR, exempelvis brukare, professionella, närstående, arbetsgivare, kommunala nämnder och tjänstemän samt samhället som helhet. Sett i sådant komplext sammanhang kommer varierande resurser att fördelas PSR beroende på geografiska, kulturella, ekonomiska, sociala och lokala organisatoriska skillnader. Delmålen för PSRprocessen omfattar en serie åtgärder som var och en för sig har egenvärde, men som får sin fulla betydelse och effekt när de kombineras med varandra”
Det går inte att tillämpa det här skilt från CRPD där tillgänglighet och användbarhet åstadkoms med stöd, personlig service, information, kommunikation och den fysiska miljön.
Stadganden om rehabilitering finns i artikel 26 i Funktionsrättskonventionen.
NORDISKA RÅDET
Ministerrådet har en handlingsplan för funktionshinderssamarbetet.
EU-DOMSTOLEN OCH EUROPADOMSTOLEN
EU granskar både ett lands lagar och dess myndigheters agerande.
En av EU-kommissionens uppgifter är att bevaka att EU:s regler tillämpas på rätt sätt. Om kommissionen får kännedom om att ett lands lagstiftning eller myndigheter i ett land inte följer EU:s regler kan den starta ett så kallat ”överträdelseförfarande”.
Kommissionen kan dessutom själv inleda undersökningar som rör andra typer av överträdelser. Men ärenden inleds även efter att någon privatperson eller företag klagat. Vem som helst kan framföra klagomål om de anser att ett lands lagstiftning eller myndigheter inte följer EU:s regler. Klagomålen skickas till kommissionens generalsekretariat på något av EU:s officiella språk, till exempel svenska. Man kan anmäla direkt till kommissionen på ett formulär på deras hemsida.
Kommissionen utreder ärendet i tre steg. I det tredje steget skickar kommissionen ut ett så kallat motiverat yttrande. I ett sådant yttrande kräver kommissionen att den som är föremål för utredningen rättar till sina regler eller sitt agerande inom en fastställd tidsfrist, vanligtvis två månader. Om kommissionen är missnöjd med svaret och de eventuella åtgärder man vidtagit förs ärendet vidare till EU-domstolen för avgörande, en så kallad ”fördragsbrottstalan”.
Man kan också anmäla på svenska till Europadomstolen direkt på deras hemsida. Europarådets ministerkommitté ansvarar för övervakningen av verkställigheten av domar.

Torbjörn Öhman

Anna Barsk Holmbom

Anna Barsk Holmbom
ABH Utbildning och rådgivning
Komenterar utredningen om yrket personlig assistans

Regeringen beslutade den 28 juni 2018 att uppdra åt en särskild utredare att göra en översyn av yrket personlig assistent. Den 10 september 2018 utsågs generaldirektören Lars Lööw som särskild utredare.
Utredningens uppdrag var att göra en översyn av yrket personlig assistent. I det ingick att undersöka hur arbetsförhållandena, det vill säga arbetsvillkor och arbetsmiljö, ser ut för personliga assistenter hos olika typer av arbetsgivare och att undersöka vilka arbetsuppgifter som kan ingå i yrket personlig assistent. Utredningen skulle också titta på hur behoven av kompetens tillgodoses. Idag, den 15 januari 2020, överlämnade utredningen sitt betänkande till regeringen.
Utredningen har kommit fram till att det idag finns omkring 100 000 personliga assistenter anställda varav 93000 arbetar för assistansanvändare med statlig assistansersättning. Ungefär 20000 av dessa arbetar bara ett fåtal timmar i veckan men närmare 80000 assistenter arbetar minst fyra timmar i veckan. Av dem är 70 procent kvinnor. 22 procent är närstående till den assistansberättigade. Många är timavlönade och arbetar deltid. 2/3 av alla anställda är anställda i privat verksamhet. För omkring 4000 assistenter som arbetar hos arbetsgivare utan kollektivavtal gäller lagen om anställningsskydd (LAS). Ca 2100 assistenter är anställda av assistansanvändare som är egna arbetsgivare och inte har kollektivavtal. För dessa assistenter gäller Lag om arbetstid mm i husligt arbete. Dessa assistenter kan sägas upp utan saklig grund och de har heller inget skydd mot låga löner.
Utredningens kartläggning visar att personliga assistenter ser sitt arbete som meningsfullt och att de flesta trivs bra. Yrket kan se väldigt olika ut hos olika assistansanvändare. Utredningen konstaterar att det är assistansanvändarens behov och önskemål som styr och ska styra.
Ibland har assistenter vissa arbetsuppgifter som kräver särskild kunskap och kompetens. De arbetsuppgifter det framför allt handlar om är :
• stöd vid kommunikation med andra,
• aktiv tillsyn för att förhindra att assistansanvändaren skadar sig själv eller andra och
• stöd vid egenvård.
En majoritet av assistenterna uppger i den enkätundersökning som utredningen genomfört bland 1000 assistenter, att de har en eller flera av dessa uppgifter. Vidare uppger drygt hälften av assistenterna att de har delegation från en vårdgivare av hälso-och sjukvårdsuppgifter. Den siffran är förvånansvärt hög anser jag. Vård är inte något som ingår i den statliga assistansersättningen. Om assistenter utför vård på delegering bör det vara hälso- och sjukvården som ersätter detta.
När det gäller vårdrelaterade uppgifter konstaterar utredningen att personliga assistenter får ta ett stort ansvar. De menar att det kan vara otydligt vilket ansvar assistenter, assistansanvändare, assistansanordnare och vårdgivare har. Detta, menar man, gäller både vid egenvård och vid hälso-och sjukvård på delegation.
Vidare anser utredningen att IVO bör få i uppdrag att göra en tillsyn av hur regelverket om egenvård och vård på delegation tillämpas vid personlig assistans. Utredningen vill också att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett kunskapsstöd om egenvård och hälso-och sjukvård på delegation inom personlig assistans. Syftet med kunskapsstödet ska vara att underlätta för assistenter, assistansanvändare och assistansanordnare att förstå vilka regler som gäller. I förlängningen hoppas utredningen att det kommer att bidra till bättre arbetsförhållanden för personliga assistenter och till att den egenvård och vård på delegation som assistenter utför blir säkrare.
Det är bra att utredningen lyfter frågan. Nu får vi hoppas att det blir tydligare både vad gäller ansvar, kunskap och ekonomi. Min gissning är att de flesta anordnare inte får betalt för tid som assistenterna utför vård.
Personliga assistenter är ibland osäkra på om det ingår i deras arbete att utföra vissa uppgifter. I enkäten som utredningen gjort svarar närmare en tredjedel att de har varit osäkra på arbetsuppgifter det senaste året. Anställda i kommuner känner sig mer osäkra än andra assistenter. I enkäten har utredningen sett att uppgifter man är osäker på kan handla om till exempel hushållsarbete, vårdrelaterade uppgifter eller uppgifter som ställer assistenter inför moraliska eller etiska dilemman. De assistenter som svarar i enkäten att de har varit osäkra på sina arbetsuppgifter uppger i lägre grad än andra att de trivs med arbetet som personlig assistent.
Enligt enkäten anser tre fjärdedelar av assistenterna att de behöver öka sin kunskap för arbetet som personlig assistent. De områden som flest anger är kunskaper om lagar och regler om personlig assistans och arbetsmiljö, arbetssätt samt assistansanvändarens funktionsnedsättning. Utredningen menar att alla personliga assistenter behöver kunskap om t ex lagar och mål för personlig assistans, arbetsmiljöarbete samt hur kvaliteten i assistansen kan säkerställas. Utredningen föreslår därför att Socialstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett digitalt utbildnings-och kunskapsmaterial om personlig assistans. Materialet bör inte bara rikta sig till personliga assistenter utan även till assistansanordnare samt assistansanvändare och deras närstående. För den som vill föregå med gott exempel finns redan ABH Utbildnings e-learningkurser om just dessa frågor.
För att finansiera utbildning till assistenter kan det behöva sökas förhöjd ersättning. Utredningen visar att det inte sker i så hög utsträckning idag, bl a för att det är så krångligt med redovisning. De föreslår därför att regeringen ger en lämplig myndighet i uppdrag att kartlägga i vilken utsträckning assistansanvändare ansöker och får beslut om ett sådant förhöjt timbelopp. I kartläggningen bör det även ingå att göra en analys av vilken betydelse redovisningskravet har för viljan att ansöka om förhöjd ersättning.
Utredningen vill i likhet med flera andra utredningar att privata arbetsgivarna får ta över sjuklönekostnaden från kommunerna. Man menar att arbetsgivaren har möjlighet att påverka sjukfrånvaron genom ett aktivt arbetsmiljöarbete. Idag får den assistansberättigade sina sjuklönekostnader täckta av kommunen. För att kompensera arbetsgivarna för den nya kostnaden föreslås schablonen höjas med 3 kronor per timme, något jag gissar att de flesta anordnare kommer att vara starkt kritiska till. Det är en alltför låg summa även om man säkert är positiva till förslaget i övrigt. Förslaget omfattar inte assistansanvändare som anställer sina egna assistenter. Dessa föreslås därför inte heller få schablonersättningen höjd med 3 kronor per timme.

Utredningen anser att det bör ställas krav på kollektivavtalsliknande förhållanden för att få anordna personlig assistans. Man menar att det skulle göra det mindre intressant för oseriösa aktörer att söka sig till assistansbranschen. Ett sådant krav skulle också göra det svårare att ha som affärsidé att anställa assistenter med dåliga villkor i syfte att uppnå hög lönsamhet. Genom att införa detta krav säkerställer staten dessutom att den som arbetar som personlig assistent är försäkrad på arbetet och att arbetsgivaren betalar in till en tjänstepension.
Utredningen vill till slut även att regeringen ser över om Lag om arbetstid mm i husligt arbete behöver anpassas till dagens förhållanden.

Tvånget att leva i sin egen avföring är ettmycket stortproblem

Tvånget att leva i sin egen avföring är ettmycket stortproblemTvånget att leva i sin egen avföring är ettmycket stortproblem

Nukommer nästa fall av tvångetatt leva isinegen avföring upptillytan ochdet är ettenormt stortproblem fö dompersoner somutsätts för denna vedervärdiga behandli
Att utsättas för detta är inget annat än bde grym och omänsklig behandling samtfysisk och psykisk tortyr vilket är ett mycket klart lagbrott hindra inte kommunerna att fortsätta med denna behandling av sina kommuninvånare
Attdetkan fortsätta beror helt påatt vårt rättsystem godkänner denna behandling av personer med funktionsnedsättning

Viskall vara medvetna om attdet är mångdubbel så många som bor ieget boende so utsätts för denna vedervärdiga behanling tack vare att man inte får den nödvändiga hjälpen för att fåkoma tilltoaletttenitid
Bor mani eget boende så finns det ingen som ser att man utsätts för detta ochsomenskild så skäms man aldeles för mycket för att öppetgå utoch berätta för hur man behandlas av kommunen
Många törs inte heller klaga på grund av risken för att få det ännu sämre är mycketstor dådet till och med förekommer hot om indragning av den nödvändiga hjälpen man har behov av på grund av sina funktionsnedsätningar

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/qLrGXg/anmalan-tvingades-ligga-i-egen-avforing?fbclid=IwAR17JFyQ72EMY8zYyxm6e6l8Q3WC_Xk_Wx-IwDFmJaMqCc0gYjh1fA6l6qg

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=7387366
Jag hoppas nu på attvifår en levande debatt omkring den här viktiga frågan och inte bara tryck på olika knappar som att gilla eller reagera
Frågan måste komma upppådagordningen så att flera kan slippa behandlas pådet är sättet eller är inte våra medmänniskor värda attfåslipp
a denhär typen av förtryck

Aktion gör funktionsrättskonventionen (CRPD) till lag nu

Vi startar vårens aktion nu på torsdag den 16 januari
Aktion gör funktionsrättskonventionen (CRPD) till lag nu

Varje torsdag mellan 13.00 – 14.00 så samlas vi utanför riksdagen och ställer kravet på att funktionsrättskonventionen skall skrivas in i vår svenska författning som man redan 2009 har förbundit sig att göra
Det handlar om vår självklara rättt att få leva ett fungerande socialt liv i full samhällsgemenskap såvi hoppas på att alla kommer och hjälper till för att föra fram kravet
Kan du inte komma på plats så kan du alltid skicka mail till riksdagens ledamöter och säga ifrån på det sättet

Väl mött på torsdagarna

Gör konventionen till lag

Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag.

Det är dags att göra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning till lag.

Regeringen kan inte göra en konvention till lag
och strunta i en annan.

Vi har rätt till självbestämmande och full delaktighet.

Sverige har skrivit under FN-konventionen om
rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Vi är rättighetsbärare
Staten är skyldighetsbärare.

Vi har rätt till:
självbestämmande
utbildning och arbete
slippa få vår integritet kränkt
att inte bli isolerade och exkluderade
att inte bli diskriminerade
stöd för att bli självbestämmande och delaktiga

Politikerna ska garantera att våra rättigheter förverkligas. Men istället utesluts vi från att vara en del av samhället. Stödinsatser dras in. Den fysiska tillgängligheten brister. Många av oss tvingas till ett liv i husarrest.

Rättigheterna minskar istället för öka.

Sverige har fortfarande inte gjort FN-konventionen till lag. När det händer kan vi åberopa våra rättigheter i domstol. Då måste också myndighetsbeslut följa konventionen.

Det är hög tid att rättigheterna blir verklighet.
Sven Aivert, Marschen för funktionsnedsattas mänskliga rättigheter, mffmr.se
Jonas Franksson, STIL
Nora Eklöv, Unga rörelsehindrade

Var en god samhällsmedborgare och lägg dig ner och dö

Var en god samhällsmedborgare och lägg dig ner och dö

Så här ser myndighetsverige på oss som har stora hjälpbehov på grund av funktionsnedsättningar
Du skall inte kosta pengar försvinn från kostnadskalkylerna så fort du kanvar en god medborgare se till att dö

Du har inget existensberättigande längre för du innebär bara utgifter

Makten visar med all tydlighet genom sina handlingar att det är så här vårt samhälle skall vara
Vi omfattas inte av sveriges grundlag ,europakonventionen,brottsbalken ,socialtjänstlagen , lagen om stöd och service åt vissa funktionsnedsatta eller konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsätning
Man kan inte tolka det på annat sättdå samtliga dessa lagar och internationella överänskommelser gr oss rätten till nödvändig hjälp och stöd vi har behov av på grund av våra funktionsnedsättningar för att kunna leva ett fungerande socialt liv i full samhällsgemenskap utifrån våra egna förutsättningar

Den offentliga makten utövas under lagarna.
2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.
§ För rättskipningen finns domstolar och för den offentliga förvaltningen statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter. Lag (1976:871).
9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408).

Oaktsamhet
Vårdslöshet eller slarv. Den som orsakar en skada genom oaktsamhet ska ersätta skadan. Uppstår skadan däremot av

Uppsåt
Avsikt. Inom straffrätten krävs i allmänhet uppsåt, dvs. avsikt, för att en handling ska vara straffbar. Uppsåt är detsamma som att gärningspersonen inser att det han eller hon gör är en brottslig handling men att insikten inte hindrar personen från att genomföra brottet.

Hur länge skall vi acceptera denna behandling av ossinan vi alla reser oss upp och går ut på gator och torg och skriker högt och kräver att vi får vara fullvärdiga medborgare i full samhällsgemenskap som vi är garanterade av lagarna