Sverige sämre än Filipinerna på funktionsrättskonventionen (CRPD)

Sverige sämre än Filipinerna på funktionsrättskonventionen (CRPD)

Både Filipinerna ochSverige har båda undertecknat och ratificerat funktionsrättskonventionen och är därmed juridiskt bundna att efterleva den
Medans Filipinerna har skrivit in den i sin författning så Vägrar Sverige att göra det trots att man har förbundit sig att göra det
Källa Filipinerna
1 · Gilla · Reagera · Svara ·

CRPD Lagen i Filippinerna ligger under samma departement som, ”the human rights council” Så i Filippinerna så räknas det inte bara som ett brott mot CRPD konventionen och Filippinsk lag, utan även som ett brott mot dom mänskliga rättigheterna.

Så här skriver FN om sverigges sätt att hantera CRPD
7.
Kommittén uttrycker oro över att konventionen inte har in-förlivats i svensk lagstiftning och att tolkningen av den därmed överlåts till myndigheter och domstolar.

Konventionens artiklar kan alltså inte tjäna som vägledning för domstolens avgöranden eftersom de inte uttryckligen skrivits om till text i nationell lagstiftning

Det finns en allvarlig skillnad mellan konventionsstatens
politik och kommunernas politik när det gäller att genom-föra konventionen. Denna oro har också tagits upp i den of-ficiella kommunikationen mellan konventionsstaten och kommittén med avseende på det enskilda klagomålet
No 3/2011 H.M. v Sweden.

8.
Kommittén yrkar på att konventionsstaten ska säkerställa att konventionen inkorporeras på riktigt sätt till svensk rätt så att den kan bli tillämplig som svensk lag.
Varför Sverige skall vara sämre än Filipinerna påmänskliga rättigheter för funktionsnedsatta är mycket märkligt då Sverige gärna klappar sig för bröstet och säger se vad bra vi är på mänskliga rättigheter och ankllagar andra länder för brott mot våra mänskliga rättigheter
Sverige är ett mycket rikt land så pengarna finns för att ge landets funktionsnedsatta sina mänskliga rättigheter för att dom skall få leva ett värdigt liv
Men av rent idiologiska skäl så förnekar Sveriges riksdag sina funktionsnedsatta medborgare rätten till ett fungerande liv i full samhällsgemenskap som man har förbundit sig att göra redan för 10 år sedan då man ratificerade CRPD
Så frågan man ställer sig är varför skall inte landets funktionsnedsatta medborgare fåleva sina självbestämda liv när riksdagsledamöterna själva få göra det

Postnord minskar tillgängligheten i samhället

Postnord minskar tillgängligheten i samhället

Postnord vill inte dela utposten på adresatens adress utan man vill koncentrera all utdelning till en centralt belägen plats där alla skall hämta sin post
Att inte dela utposten hos adresaten gör att funktionsnedsatta personer kommer att behöva ännumera hjälp när man inte kan lämna bostaden utan hjälp av andra så man skyfflar över ansvaret på andra myndigheter såsom socialtänsten
Attpostnord somär ett statligt bolag inte tar hänsyn till att många inte kan ta sig till centralt belägna utdelningsplatser är inget manbryr sig om
Så det statliga bolaget går emot ökad tillgänglighet i samhället tvärtemot vad man har förbundit sig att göra i och med undertecknandetochratificeringen av funktionsrättskonventionen

Alla vi se en förändring men ingen vill göra något åt det

Alla vi se en förändring men ingen vill göra något åt det

Alla vill se en förändring så att viåldersrika med funktionsnedsättningar och hjälpbehov får leva ett fullt fungerande socialt liv utifrån våra egna förutsättningar
Men vart är ni då vi ordnar aktion för att kunna genomdriva dom nödvändiga förändringarna som krävs för att viåldersrika med funktionsnedsättningar skall få vara ett naturligt inslag i samhällsbilden
Så detär nu verkligen hög tid att ni reser er ur sofforna och kommer med ochpåverkar utvecklingenåt rätt håll så att vi slipper sitta ihusarest och tvingas till den skadliga sociala isoleringen som ofta är följden av dom biståndsbeslut som fattas ovanför våra egna huvuden
I dagsläget så anser makten att det räcker omvifår lämna bostaden 1 timme omdagen för att få lite frisk luft men inte ens det får alla
För att kunna genomdriva deom nödvändiga förändringarna är ditt stöd mycket viktigt och det räcker inte att sitta på sociala medier och klaga utan nimåste komma på plats utanför riksdagen ochvisa att vi är många som kräver att funktionsrättskonventionenblir inskriveni vår svenska författning
Som är ett måste så att vi kan ställa kraven i domstolen
Så här skriver FN om sverigges sätt att hantera CRPD
7.
Kommittén uttrycker oro över att konventionen inte har in-förlivats i svensk lagstiftning och att tolkningen av den därmed överlåts till myndigheter och domstolar.

Konventionens artiklar kan alltså inte tjäna som vägledning för domstolens avgöranden eftersom de inte uttryckligen skrivits om till text i nationell lagstiftning

Det finns en allvarlig skillnad mellan konventionsstatens
politik och kommunernas politik när det gäller att genom-föra konventionen. Denna oro har också tagits upp i den of-ficiella kommunikationen mellan konventionsstaten och kommittén med avseende på det enskilda klagomålet
No 3/2011 H.M. v Sweden.

8.
Kommittén yrkar på att konventionsstaten ska säkerställa att konventionen inkorporeras på riktigt sätt till svensk rätt så att den kan bli tillämplig som svensk lag.

GÖR
KONVENTIONEN
TILL LAG
Snart blir barnkonventionen
svensk lag.
Det är dags att göra FN:s konvention
om rättigheter för personer
med funktionsnedsättning till lag.
Regeringen kan inte
göra en konvention till lag
och strunta i en annan.
Vi har rätt till självbestämmande
och full delaktighet.

#görkon ven tionen tilllag

Sverige har skrivit under FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsned-sättning.
Vi är rättighetsbärare
Staten är skyldighetsbärare.
Vi har rätt till:
· självbestämmande
· utbildning och arbete
· slippa få vår integritet kränkt
· att inte bli isolerade och exkluderade
· att inte bli diskriminerade
· stöd för att bli självbestämmande och delaktiga
Politikerna ska garantera att våra rättigheter förverkligas. Men istället utesluts vi från att vara en del av samhället. Stödinsatser dras in. Den fysiska tillgängligheten brister. Många av oss tvingas till ett liv i husarrest.
Rättigheterna minskar istället för öka. Sverige har fortfarande inte gjort FN-konventionen till lag. När det händer kan vi åberopa våra rättigheter i domstol. Då måste också myndighetsbeslut följa konventionen.
Det är hög tid att rättigheterna blir verklighet.
Vi syns på Tosdaga vid stallbronr mellan 13.00-14.00 utanför riksdagen

Åldersrika med funktionsnedsättningar nekas ett fungerande liv i Upplands-Bro kommun

Åldersrika med funktionsnedsättningar nekas ett fungerande liv i Upplands-Bro kommun
Trots att kommunen har tagit fram värdighets garantier så förnekas åldersrika med funktionsnedsatta sina möjligheter till ettt fungerande liv i full samhällsgemenskap
Garantierna är et stort hån mot oss som inte får den hjälp vi harbehov av pågrund av våra
funktionsnedsättningar
Hur tycker du att denna värdighetsgaranti fungerar i praktiken ?
Så här står det i garantin

• Du ges möjlighet att behålla Dina vanor, Din struktur på dagen och möjligheten att fortsätta leva Ditt liv.

Vi kan lugnt konstatera att man inte alls får behålla sina vanor och att man inte få leva ett fungerande socialt liv i Upplands-Bro

=======================================================================================================

För vem gäller värdighetsgarantin?
Värdighetsgarantierna gäller för brukare och användare av socialtjänsten. Förutsättningen är att du fått beslut om bistånd eller insatser från Socialkontorets myndighets- och beställaravdelning.
Lokala värdighetsgarantier
Äldreomsorg
1. Insatser av god kvalitet
• Insatserna formas utifrån Dina behov och önskemål samt att regelbunden uppföljning sker.
• Du som bor i särskilt boende ges möjlighet att få näringsriktiga måltider.
• Vi erbjuder personal som finns vid Din sida, i särskilda boenden, vid vård i livets slutskede för att minska smärta, oro eller andra symtom.
• Vi garanterar att klagomål och synpunkter dokumenteras och åtgärdas.
2. Privatliv och integritet
• Du har rätt till kroppslig integritet i samband med personlig omvårdnad.
• Personalen respekterar att bostaden är Ditt eget hem, såväl ordinärt som särskilt boende.
3. Självbestämmande, delaktighet och individanpassning
• Du ges möjlighet att bestämma hur, när och av vem insatserna ska utföras.
• Du har möjlighet att bestämma om kvinnlig eller manlig personal ska hjälpa Dig vid den personliga hygienen.
• Du ges möjlighet att behålla Dina vanor, Din struktur på dagen och möjligheten att fortsätta leva Ditt liv.
• Du/din företrädare, ges möjlighet att vara delaktig i vårdplanering, biståndsbeslut, upprättande av genomförandeplan och uppföljning.
• Du har möjlighet att byta tid för genomförande av en insats mot annan beviljad insats om dessa är inom samma tidsram och genomförs av samma utförare (hemtjänst).
4. Gott bemötande
• Du bemöts som en unik person.
5. Trygghet
• Du ges möjlighet att kunna uppleva trygghet med den personal som utför insatserna.
• Du ska känna trygghet genom att Du kan få trygghetslarm eller tillsynsbesök vid behov.
• Du ges möjlighet att uppleva skillnad mellan vardag och helg i särskilda boenden.
• Personal ska alltid legitimera sig vid besök i den enskildes hem (hemtjänst).
6. Meningsfull tillvaro
• Du får hjälp med att ha ett vårdat och värdigt yttre.
• Du ges möjlighet till utevistelse och fysisk aktivitet.
• Du ges möjlighet att uppleva att Du har ett värde och finns i ett socialt sammanhang.

Meningsfull tillvaro
• Du får hjälp med att ha ett vårdat och värdigt yttre.
• Du ges möjlighet till utevistelse och fysisk aktivitet.
• Du ges möjlighet att uppleva att Du har ett värde och finns i ett socialt sammanhang.

Vi måste få ett slut på den systematiska diskrimineringen av oss åldersrika från socialförvaltningens sida