Varför granskas inte det mycket stora lagtrotset inom förvaltningsrättsystemet

Varför granskas inte det mycket stora lagtrotset inom förvaltningsrättsystemet

Våra lagarsäger mycket tydligt att funktionsnedsatta har rätt att leva som andra utan en funktionsnedsättning och erhålla den nödvändiga hjälpen man har behov av på grund av sina funktionsnedsättningar

Trots detta så tillåter våra förvaltningsrätter att våra kommunala tjänstemän fattar beslut som helt förhindrar oss från att kunna leva som andra utan en funktionsnedsättning

Man tillåter att kommunerna frihetsberövar funktionsnedsatta på grund av att man har behov av hjälp för att komma utanför bostaden och kunnavara aktiv för att kunna nyttja sina grundlagsskyddade rättigheter

Man tillåter även våra kommuner att förtrycka och förnedra oss genom att man tvingar oss attt leva i vår egen avföring

Det är mycket märkligt att ingen verkar vara intresserade av hur vi funktionsnedsatta får leva i ett land som kallar sig för en rättsstat och att man anser alla vara lika mycket värdahar samma rättigheter skall gälla

Den stora okunskapen och oviljan förstör vår hälssa

Den stora okunskapen och oviljan förstör vår hälssa

Det finns en  mycket stor okunskap om hur det är attt leva med en funktionsnedsättning och vilka följder funktionsnedsättningen medför i det dagliga livet för den enskillde individen  hos våra olika beslutsfattare från den enskillde biståndsbedömmaren och vidare uppåt i beslutskjedjan ända upp till högsta förvaltningsdomstolen samt framförallt våra folkvalda

Stora brister finns även i tolkningen avvåra olika lagar och dess förhållande till varandra  för att samtliga beslut skallvara fattade enligt vår grundlag

2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.

9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408).

 

2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter

Opinionsfriheter

1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden,
3. mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk,
4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats,
5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och
6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.

I fråga om tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och i vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar gäller tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser om rätt att ta del av allmänna handlingar. Lag (2010:1408).

2 § Ingen får av det allmänna tvingas att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Inte heller får någon av det allmänna tvingas att delta i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen. Lag (2010:1408).

3 § Ingen svensk medborgare får utan samtycke antecknas i ett allmänt register enbart på grund av sin politiska åskådning. Lag (2010:1408).

 

Tack vare oviljan att verkligen leva upp till våra lagar så försätter man den enskilde medborgaren för mycket stora påfrestningar som i slutändan kan sluta med att en enskild medborgare inte ser någon anan väg ur sitt beroende av hjälp än att själv avsluta sitt eget liv vilket visar på vilka följder utebliven hjälpinsats kan få

Sven Aivert

======================================================================================

Det övergripande målet för LSS och SoL är att den enskilda funktionshindrade ska få möjlighet att leva som andra i sin ålder, trots funktionshindret. Syftet är alltså att åstadkomma jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Genom insatserna ska man förebygga och minska följderna av funktionshindret. Insatser ska grundas på behov som den enskilde själv finner angelägna att få tillgodosedda för att kunna leva ett så självständigt och oberoende liv som möjligt, så likt ett liv som andra personer utan funktionshinder i samma ålder i sin omgivning.

Socialtjänstlagen

”5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper

Människor med funktionshinder

7 § Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.”

Det här stadgandet är med beaktande av europarätten en rättighetsagstiftning. En rättighet till delaktighet i samhället och att få leva som andra. Det stämmer också med RF 1:2, funktionshinderspolitiken såsom den utformats ända sedan 1989 års handikapputredning, diskrimineringslagen och europarätten.

Art. 26 EU-stadgan (rättighetsstadgan) föreskriver:

”Integrering av personer med funktionshinder

Unionen erkänner och respekterar rätten för personer med funktionshinder att få del av åtgärder som syftar till att säkerställa deras oberoende, sociala och yrkesmässiga integrering och deltagande i samhällslivet.”

Det är domstolarnas uppgift att säkerställa unionsrättens fulla genomslag. Stadgan har samma rättsliga värde som fördragen, utgör en del av primärrätten och ligger därmed på högsta nivå i den unionsrättsliga normhierarkin (artikel 6 FEU).

Europakonventionen (EKMR) ska tolkas fördragskonformt med andra fördrag som staten ratificerat, bland annat FN:s funktionsrättskonvention, vilket har bekräftats i en rad rättsfall från Europadomstolen.

Det finns dessutom tydliga regler om hur EKMR förhåller sig till andra författningar. 2:19 regeringsformen anger att ingen annan lag eller föreskrift får meddelas i strid mot EKMR och därför kan sådana rättsinstitut som normprövning enligt 11:14 och 12:10 också aktualiseras i förhållande till EKMR.

Europakonventionen

”Artikel 5 – Rätt till frihet och säkerhet

1. Var och en har rätt till frihet och personlig säkerhet.”

Och det ska tolkas konformt med bl.a. Funktionsrättskonventionen.

I begreppen ”frihet och personlig säkerhet” ryms allt man kan önska för att kunna leva ett bra liv

De bärande principerna i funktionshinderspolitiken är tillgänglighet, inflytande, delaktighet, självbestämmande, helhetssyn och kontinuitet. Fokus görs även på individens egna önskningar och att rättigheterna är individuella. Personen ska kunna styra sin vardag. Lagarna är också utformade efter detta.

 

Torbjörn Öhman

=============================================

Varför räddar man liv?

Varför räddar man liv?

Man funderar onekligen över varför  sjukvården lägger ner så stora resurser för attt rädda livet på personer som råkar ut för olyckor,sjukdommar eller föds för tidigt när man ifrån det övriga samhället gör allt man kan för att dessa människor som av dessa anledningar måste få stöd och hjälp av samhället för att kunna leva ett fungerande liv i full samhällsgemenskap

Dagens samhälle i form av socialtjänsten,försäkringskassan samt rättsystemet gör allt dom kan för att dessa personer inte skall få sina lagliga rättigheter för att kunna få leva ett fungerande socialt liv utifrån var och ens olika förutsättningar

Dagens system går helt ut på att förnedra och förtrycka och frånta dessa personer all form av värdighet och i stället för att se till att personer med hjälpbehov får leva ett fullt fungerande liv iett socialt sammanhang så  låser man in  dessa personer i sina egna lägenhheter och tvingar dom till den skadliga sociala isoleringen

Är det verkligendetta samhälle vi vill leva i där man mycket medvetet från socialtjänsten gör allt man kan för att förtrycka och förnedra personer med funktionsnedsättninga elleär det ett humant samhälle där vi alla hjälps åt för att personer med funktionsnedsättningar också får vara fullvärdiga medborgare i full samhällsgemenskap oc vara ett naturligt inslag i samhällsbilden

Det är du själv som avgör vilket samhälle vi skall ha

Vad skall du göra i midsommar och vid vilket klockslag skall du göra det?

Vad skall du göra i midsommar  och vid vilket klockslag skall du göra det?

Vet du redan i  dag vad du skall göra i midsommar och när du skall göra vissa saker exakt på klockslaget

Jag tror nog inte att så många redan i dag vet vad som skall hända i mdsommar men som funktionsnedsatt med ledsagarbehov så måste man redan i dag veta exakt vid vilka tider man kan ha behov av ledsagning

Det har tjänstemänen i Essunga kommun bestämt men jag tvivlar starkt på att dom själva vet vad dom tänker göra i midsommar och vid vilka klockslag som allt skall ske

Jag tror nog att det är många kommuner runt om i landet som har mycket märkliga regler inom sin ledsagarservice och det vore bra om vi kunde få reda på hur det ser ut runt om i landet när det gäller ledsagarverksamhetn

 

Essunga kommun bestämmer över vilka vännner du får ha på facebok

Essunga kommun bestämmer över vilka vännner du får ha på facebok

Ledsagarna har fått order att de inte får vara vänner i facebook med sina brukare men vilket lagstöd har man för detta beslut

Det vore på sin plats att man klar talar om på vilka grunder man har fattat detta mycket märkliga beslut

Både socialtjänstlagen (SoL och Lagen om särskilt stöd och service åt vissa funktionsnedsatta (LSS) samt konventionen om mänskliga rättigheter för funktionsnedsatta personer (CRPD) slår samtliga fastt att vårt självbestämmande har en mycket stark ställning när det handlar om domnödvändiga hjälpinsatser man kan ha bbehov av som funktionsnedsatt

Lagarna och CRPD  säger att man skall få den nödvändiga hjälpen man har behov av för att kunna leva som andra utan en funktionsnedsättning och att alla beslut skall vara individanpassade för att stärka den enskildes möjligheter till ett fungerande liv

Så härstår det på kommunens egen hemsida:

Mänskliga rättigheter

 

Politikerna i Essunga kommun har tagit ett beslut om att skapa ett samhälle som är tillgängligt för alla. Målet är att alla oavsett funktionsförmåga, ska kunna vara delaktiga i vårt samhälle. Detta är ett stort arbete som kommer att ske under fler…

Kommunen förbinder sig alltså för att CRPD skall råda fullt ut i kommunen och då kan man ingte från socialförvaltningens sida fatta beslut som står helt i stri mot CRPD

I dom allraa flesta kommuner runt om i landet så fattar man beslut om ledsagarservice med ett visst antal insatstimmar per månad som den som har ledsagarbehov själv får disponera efter eget gottfinande i samarbete med dn ledsagare man har

I dom  flesta kommunerna så uppmanar man dom med stora behov av ledsagarhjälp att själva skaffa fram en ledsagare somman känner sig  bekväm med vilket helt stämmer överäns med det som finns i våra lagar och CRPD

Så varför inte kommuninvånarna i Essunga inte själva skall få bestämmaär mycket svårt att förstå

I Essunga kommun får man inte välja vilken ledsagare man vill ha!

För att få ledsagning skall Du begära den två veckor innan för att vara säker på att få ledsagning.

Du kan önska ledsagare men inte räkna med att du får denna person

Ett åtta veckorsschema där du får veta vem som kommer och tiden, men du kan få andra personer också






Vad tycker Du som läser detta? Vad kan man göra som brukare?

Skulle Du som läser vilja ha dessa regler, att alltid planera, att aldrig få välja den person Du får gå ut med

Har synskadade och personer med funktionsnedsättning rätt att utan familj och anhöriga göra saker ibland?

Ska personer med synskada och funktionsnedsättning gå på schema?

Hur fungerar ledsagning och annat stöd i övriga kommuner? Får man vara vänner i facebook t.ex

Snart kommer vår och sommar, hur vet vi när solen skiner, så vi kan boka våra tider?

Så här skriver socialstyrelsen om ledsagarservice

Socialstyrelsen har ingen annan syn på ledsagare än den som framgår av lagtext och förarbeten, vilken ju dock inte är särskilt omfattande. Socialstyrelsen har inte heller tagit fram några föreskrifter eller allmänna råd som avser ledsagning. I ett yttrande till domstolen gällande ett enskilt ärende har Socialstyrelsen redogjort för vad förarbetena till LSS säger samt även gjort en bedömning att ledsagning inte enbart kan omfatta aktiviteter i den enskildes närmiljö. Nedan följer denna redogörelse samt Socialstyrelsens bedömning:

 

Ledsagarservice

Enligt 7 § LSS har personer som omfattas av lagen rätt till insatser i form av särskilt stöd och service om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv.

 

I 5 § LSS stadgas att verksamheten skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas av lagen. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

 

Enligt 6 § LSS skall verksamheten vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges.

 

I förarbetena till lagen (prop. 1992/93:159 s. 50 f. ) står att målet för verksamheten bör vara att människor med omfattande funktionshinder skall kunna skapa sig ett värdigt liv, så likt andra människors som möjligt och i gemenskap med andra människor. Insatserna skall vara så utformade att de stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt och oberoende liv och att delta aktivt i samhällslivet. Behov och önskemål om stöd och service varierar från person till person och i livets olika skeden. Insatserna bör därför utformas så att de svarar mot den enskildes aktuella situation. Den enskilde skall ha ett direkt inflytande, både i planeringen och utformningen av insatsen och i genomförandet av den. Det övergripande syftet med de särskilda insatserna enligt LSS bör vara att åstadkomma så jämlika villkor som möjligt mellan människor med omfattande funktionshinder och andra människor. De särskilda insatserna skall förebygga och minska följderna av funktionshinder. Insatserna till vuxna personer skall grundas på behov som den enskilde själv finner angelägna att få tillgodosedda för att kunna leva ett så självständigt och oberoende liv som möjligt.  

 

När det gäller insatsen ledsagarservice sägs i den allmänna motiveringen följande (a. prop. s. 74). Ledsagarservice är en betydelsefull verksamhet som kan underlätta för personer med omfattande funktionshinder att delta i samhällslivet. Ledsagning bör vara en uppgift som ingår i personlig assistans för dem som har sådant stöd. Jag anser emellertid att ledsagarservice bör urskiljas som en särskild insats enligt den nya lagen. Servicen bör erbjudas personer som tillhör lagens personkrets men inte har personlig assistans, för att t.ex. besöka vänner, delta i fritidsaktiviteter eller i kulturlivet eller för att bara promenera. Insatsen bör ha karaktären av personlig service och anpassas efter de individuella behoven. Vidare påpekas att ledsagarservice är en relativt outvecklad stödform. I specialmotiveringen (a. prop. s.178) till bestämmelsen står att insatsen ledsagarservice lämnas som ett led i strävandena att underlätta för den enskilde att ha kontakter med andra. För personkretsen i denna lag skall ledsagarservice ges enligt denna bestämmelse om han begär det och inte enligt socialtjänstlagen. Avsikten är att den enskilde skall få hjälp med att komma ut bland andra människor, exempelvis ledsagning för besök hos vänner eller vid deltagande i kulturlivet. Ledsagarservicen syftar till att bryta den isolering som ofta blir följden av ett omfattande funktionshinder. Insatsen bör ha karaktären av personlig service och anpassas efter de individuella behoven.

 

Socialstyrelsens bedömning

Vid bedömningen om en person har behov av en insats för sin livsföring enligt LSS måste en jämförelse göras med den livsföring som kan anses normal för personer i samma ålder (a. prop. s. 172). Att begränsa ledsagarservice till att enbart omfatta aktiviteter i närmiljön strider, enligt Socialstyrelsens mening mot LSS mål att personer med omfattande funktionshinder skall få möjlighet att leva som andra. Den uppräkning som görs i förarbetena (a. prop. s. 74 och 178) är exempel och är inte uttömmande. Detta stöds även av uttalandet att stödformen vid lagens införande var relativt outvecklad.

 

När det gäller ledsagning enligt SoL så är insatsen i denna lagstiftning ännu mindre beskriven. Verksamheten enligt SoL ska dock även den främja jämlikhet i levnadsvillkor och den enskildes aktiva deltagande i samhällslivet. Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. Insatserna inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet och den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Dessa övergripande regler ska givetvis även omfatta ledsagning.

 

 

 

Från Heja olika

 

Laholm går mot strömmen och släpper ledsagartimmarna fria. Efter årsskiftet får alla kommuninvånarna med rätt till ledsagarservice själva bestämma när de ska ha ledsagning och hur ofta. Och det blir inte dyrare för kommunen.

– Det är faktiskt ett nollsummespel eller till och med att det blir några tusenlappar billigare, säger Kristina Isaksson, biträdande  avdelningschef inom socialförvaltningen i Laholms kommun till Svt.

Synskadades riksförbund välkomnar beslutet från Laholms kommun och hoppas att initiativet kan spridas till fler kommuner runtom i landet.

– Jag hoppas att man kommer titta på Laholm och följa efter deras modell. Beslutet öppnar för möjligheter för oss synskadade att bättre kunna styra över våra liv, säger Niklas Mattsson, andre vice ordförande på Synskadades riksförbund.

Under nästan två år har kommunen haft igång försöket ”Friare ledsagarservice”. Tio personer har fått möjlighet att själva bestämma över sin ledsagning. Resultatet är att antalet ledsagartimmar bara ökar något, cirka tre procent.

– Om det blir samma ökning för hela gruppen som under projektet blir kostnaden för ledsagare omkring 65 000 kronor högre. Men vi har även tittat på vad det tar för en handläggare att hantera tillfällig utökning av ledsagarservice. Om man sätter pengar på det är det 82 000 kronor, som vi då slipper, säger Kristina Isaksson.

Efter flera år av att ha varit en kritiserad kommun, där anhöriga och funktionshinderorganisationer vittnat om att man känner att ens behov blir ifrågasatta och att man i princip får tigga och be för sina rättigheter, vänder nu kommunen och erbjuder de cirka 60 kommuninvånarna med rätt till ledsagarservice att få bestämma själva.

– Det är unikt. Vad vi vet är det ingen annan kommun som gjort så här, säger Kristina Isaksson.

En av testpersonerna, Anna Larsson, berättar för Svt att hennes liv har blivit friare. Nu kan hon själv bestämma när hon vill gå på rockkonserter, träna karate eller resa till Lund för att träffa kompisar tillsammans med sin ledsagare.

– Hon är en riktigt varm och ödmjuk personlighet. Hon hjälper mig att boka taxi när vi ska till Burger king och se till så att jag är vaken när jag ska gå av bussen eller tåget, säger Anna Larsson.
==========================================

På vår hemsida hittar du under fliken konventionenhela konventionen om våra mänskliga rättigheter (CRPD) samt dom allmäna kommentarerna om tillgänglighet samt likhet inför lagen samt europakonventionen som är en del av den svennska lagstiftningen

 Under fliken länkar hittar du alla lagar som är av intresse för oss med funktionsnedsättningar