Skillnader mellan hemtjänstinsatser via SoL och personlig assistans via LSS

Om man som funktionsnedsatt får sina hjälpbehov tillgodosedda via socialtjänstlagen så betalar man en egenavgift för sina olika hjälpbehov efter den faktiska inkomsten man har
Som inkomst räknas lön eller aktivitetsersättning¬(före detta sjukpension) eller vanlig pension samt eventuellt bostadsbidrag både det statliga och det kommunala (KBT)
Så avgifterna beror helt på vilken inkomst man har
Om man däremot får sina hjälpbehov tillgodosedda via LSS så är insatserna kostnadsfria för den enskilde individen
Så redan här finns det stora skillnader mellan den som får insatser via den kommunala hemtjänsten och den som får sina hjälpbehov via den statliga LSS
Så för två personer med exakt samma behov av hjälp kan det vara stora skillnader rent ekonomiskt då den ena får betala för sina hjälpinsatser medan den andra får sina hjälpbehov utan egna kostnader
Detta står i strid gentemot principen om att man skall inte ha några extra kostnader på grund av funktionsnedsättning
Det är samtidigt en starkt diskriminerande syn på vissa stora grupper av funktionsnedsatta som trots omfattande hjälpbehov inte får sina behov av hjälp via den statliga LSS
Att det strider gentemot vad som stadgas i funktionsrättskonven-tionen (CRPD) råder det inga tvivel om
Får man sina hjälpbehov via den kommunala hemtjänsten så får man enbart korta punktvisa hjälpinsatser medans om man får personlig assistans via LSS så får man hjälp vid det tillfälle det uppstår hjälpbehov
Detta kan innebära att hjälp med sina toalettbehov kan betyda att den som får sina behov via hemtjänsten kan få sitta i sin egen avföring kortare eller längre tid helt beroende på vilken prioritering hemtjänsten gör när man larmar via trygghetslarmet för att få hjälpen med att komma till toaletten
Man har som hemtjänstberoende fråntagits sitt självbestämmande totalt och är helt beroende av vilka hjälpbehov man har och vid vilken tid hjälpen skall ges samt i vilken omfattning den skall ges att detta strider gentemot artikel 19och 20i funktionsrättskonventionen bryr sig inte dom kommunala biståndsbedömarna om
Har man däremot personlig assistans via LSS så har man rätt att få leva ett självbestämt liv vilket även funktionsrättskonventionen garanterar
Har man hemtjänst så får man inte själv bestämma vad man skall äta för mat utan det bestämmer kommunen åt en om man inte kan tillaga maten själv
Har man hemtjänst så får man bara lämna bostaden vid ett fåtal timmar i månaden efter vad biståndsbedömaren anser men om man har personlig assistans så lämnar man bostaden så ofta man själv vill utan begränsningar

Så att LSS i dess nuvarande form inte kan accepteras råder det inga som helst tvivel om och att den skall ersättas med att funktionsrättskonventionen blir inskriven i vår svenska författning (lagen) då det är det ända sättet att komma tillrätta med dagens ojämna och diskriminerande funktionshinderpolitik
Enligt funktionsrättskonventionen skall alla våra olika hjälpbehov av rent praktisk karaktär enbart betraktas om en social serviceinsats och inte som en vårdinsats som LSS gör i dagsläget
Att dom så kallade grundläggande behoven saknar stöd i funktionsrättskonventionen bryr sig inte makten om och detsamma när det gäller personkretsindelningen
Samt den inbyggda åldersbegränsningen som finns inskriven i LSS strider även den mot funktionsrättskonventionen
Merkostnadsprincipen¬ fungerar inte längre
Vi har i Sverige en merkostnadsprincip som går ut på att man skall inte behöva ha några extra kostnader på grund av sin funktionsnedsättning¬ men den har urholkats fullständigt och fyller inte sin funktion längre
I dagsläget så blir det allt vanligare att man får betala en avgift för dom tekniska hjälpmedel som skall kompensera funktionsnedsättningen man tar ut allt högre kostnader av den som har behov av dom olika hjälpmedlen och man tar bort all flera från hjälpmedelslistan och var och en får betala fullt pris för sina hjälpmedel
I dagsläget så får man betala för olika former av gånghjälpmedel som är nödvändiga för att man över huvud taget skall fungera
Man får betala för sina hörhjälpmedel för att man skall kunna höra vad andra säger
Man får betala för sina andningshjälpmedel för att man skall kunna andas
Man får betala för att ha sina ögon med sig i form av avgifter för ledsagarhjälp och andra tekniska saker som skall kompensera för icke syn
Man får betala för att få den praktiska hjälpen man måste ha på grund av sin funktionsnedsättning¬ genom höga hemtjänstavgifter
Så frågan man ställer sig har man råd att vara funktionsnedsatt i dagens samhälle
Vi i Sverige har alltid haft en solidarisk politik där vi alla gemensamt är med och betalar för sådana här saker men i och med att det är viktigare med sänkta skatter än en solidarisk politik där hela kollektivet är med och finansierar så har man numera övergått till att ta ut avgifter på olika saker som förr betalades av hela kollektivet
Man tar alltså ut avgifter i stället för skatt även om det också blir en form av skatter men man kalla dessa skatter för avgiften man byter bara namn och låter en mindre grupp stå för kostnaden

%d bloggare gillar detta: