Meera tvångsförflyttningar är att vänta framöver

 

Meera tvångsförflyttningar är att vänta framöver

 

I och med att alltflera mister sin personliga assistans och  tvingas över tilll ett icke fungerande socialt liv med enbart punktvisa insatser somhemtjänste utför så finns dessutom risken för att bli tvångsförflyttad från sin invanda miljö  pågrund av att allt flera kommuner inför begränsningar i antalet hemtjänsttimmar för att få bo kvar där man bor

Det är en stor spänvidd på hur många  hemtjänsttimmar i månaden man skall få  för att slippa bli tvångsförflyttad

Det rör sig om mellan 100 till 200 timmar i månaden för att slippa tvångsförflyttning

Problemet ligger mycket i att våra  byråkrater och politiker ser våra behov som enbart vårdinsatser och inte som det verkligen handlar om    nämligen olika serviceinsatser  i ett socialt sammanhang

Att hemtjänst inte är en bra lösning för personer med omfattande hjälpbehov  är en självklarhet på grund av att hemtjänst enbart handlar omkorta punktvisa hjälpinsatser och  inte om helhetslösnigar för att kunna leva ett fungerande liv i full samhällsgemenskap med självbestämmande

Att kommunerna väljer att gå den här vägen förefaller mycket märkligt då detta är en mycket dyr väg att gå och man vet att just personlig assistans är den absolut  billigaste serviceinsatsen för personer med omfattande hjälpbehov

Att kommunernas agerande dessutom står helt i strid gentemot konventionen om mänskliga rättigheter för funktionsnedsatta personer som  sverige undertecknade redan 2007 och ratificerade 2008  är inget sombekymmrar våra byråkrater och lokalpolitiker för dom anser attt dom inte behöver ta några som helst hänsyn till konventionen med hänc´visning till  det kommunala självstyret

I konventionen slår manfast  att man skall förändra samtliga lagar,föreskrifter samt gamla sedvänjor som förhindrar det fulla deltagande i samhället för personer med funktionsnedsättningar

I artikel 19 slår man fastt att personlig assistans är en mänsklig rättighet  oavset ålder och detta betyder att även personer över 65 år har rätt till personlig assistans för sina hjälpbehov

I artikel 20 slår man fast att det är enbart vi själva  som kan avgöra vilka hjälpinsatser vi har  av och i vilken omfattnig vi har behov av hjälpinsatser och vid vilken tid vi har detta behov

Så ingen byråkrat eller politiker kan avgöra våra hjälpbehov

 

Kommunerna vill med all tydlighet tvinga in funktionsnedsatta med stora hjälpbehov på särskild boenden helt tvärtemot den utveckling somhar varit med kvarboende så långtdet är möjligt man villhelt klart vrida klockan tillbaka 30 år

 

Artikel 19: Rätt att leva självständigt och att delta i samhället

För att fullt ut förverkliga de rättigheter som föreskrivs i artikel 12 är det absolut nödvändigt att personer med funktions­nedsättning har möjlighet att utveckla och uttrycka sin vilja och sina önskemål, för att kunna utöva sin rättskapacitet på jämlika villkor. Detta innebär att personer med funktions­nedsättning måste ha möjlighet att leva oberoende i samhället, att göra egna val och ha kontroll över sitt vardagsliv på jämlika villkor som andra, såsom föreskrivs i artikel 19.

 

1. Segregering av personer med funktions­nedsättning på institutioner fortsätter att vara ett genomgripande och försåtligt problem som kränker ett antal av de rättigheter som garanteras i konventionen. Problemet förvärras av det utbredda nekandet av rättskapacitet för personer med funktions­nedsättning, vilket tillåter andra att ge samtycke till att dessa personer placeras på institutioner. Det är också vanligt förekommande att institutionscheferna övertar de boendes rättskapacitet. Detta lägger all makt och kontroll över personen i institutionens händer.För att uppfylla konventionen och respektera de mänskliga rättigheterna för personer med funktions­nedsättning, måste konventionsstaterna åstadkomma en total avinstitutionalisering. Vidare måste rättskapacitet återupprättas för alla personer med funktions­nedsättning, så att de har möjlighet att välja var och med vem de vill leva (artikel 19). En persons val om var och med vem hen vill leva bör inte påverka hens rätt att få tillträde och tillgång till stöd i utövandet av sin rättskapacitet.

 

 

 

1. Rätten till likhet inför lagen har länge erkänts som en medborgerlig och politisk rättighet,med grundi den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Vid ratifikation blir medborgerliga och politiska rättigheter direkt bindande och konventionsstaterna ska vidta åtgärder för att omedelbart förverkliga dessa rättigheter. Därmed börjar ävenrättigheterna som föreskrivs i artikel 12 att gälla i samband med ratificeringen och ska också de omedelbart förverkligas.