Vilken lagparagraf är viktigast ?

 

Socialtjänstlag (2001:453)

1 kap. Socialtjänstens mål

1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas – ekonomiska och sociala trygghet, – jämlikhet i levnadsvillkor, – aktiva deltagande i samhällslivet.    Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.    Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

 

Rubrik 2009-06-09 gm SFS 2009:596, ikraft 2009-07-01, överg.best.

4 kap. Rätten till bistånd

1 § Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.
Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap.
Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2010:52).

5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper

Människor med funktionshinder

7 § Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.
Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd.
Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana svårigheter som avses i första stycket behöver ett sådant boende.

När det gäller insatser för funktionsnedsatta så  hänvisar kommunerna enbart till biståndsparagrafen och dom tar enbart upp skrivningen om skälig levnadsnivå och gör sedan en egen subjektiv bedömning där resultat alltid blir så lite insatser som möjligt

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Verksamhetens mål och allmänna inriktning

5 § Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1 §. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

Rätten till insatser

7 § Personer som anges i 1 § har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 § 1-–9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Personer som anges i 1 § 1 och 2 har, under samma förutsättningar, även rätt till insatser enligt 9 § 10.
Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de

personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. Lag (2005:125).

Även när det gäller denna lag så tar kommunerna även här enbart upp goda levnadsförhållanden och gör en egen subjektiv bedömning om vad goda levnadsförhållanden är

 

Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform

människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.

Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå
delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt
tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av
människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt
ursprung, språklig eller religiös tillhörighet,
funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra
omständigheter som gäller den enskilde som person.

9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som
fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet
beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och
opartiskhet. Lag (2010:1408).

Även detta smiter kommunerna undan och man kan inte med bästa välvillja påstå att kommunernas utredningar bygger på saklighet och opartiskhe

Så frågan kvarstår vilken lagskrivning är viktigast för att funktionsnedsatta skall få leva som alla andra under jämliga förhållanden

Är det enbart skrivningarna skäliga levnadsförhållanden och goda levnadsvillkor som skall avgöra rätten till att få kunna leva som alla andra utan en funktionsnedsättning

Vi kräver nu ett svar från både politiker och juristerna om vilken lagparagraf och skrivning är den enda allenarådande för vår rätt till ett fullt fungerande liv i full samhällsgemenskap

 

 

 

%d bloggare gillar detta: