Efter det att jag suttit mer eller mindre inspärrad i min lägenhet blev jag oerhört lycklig då jag hörde på 90-talet politikerna tala om att de tänkte skapa ett samhälle där vi skulle kunna fortsätta att leva våra liv. Livet skulle främst inkludera valfrihet, självbestämmande och integritet, vilket blev den nya lagens ledord. Lagen kom 1993 och då var glädjen fullkomlig. Jag skulle slippa  mitt funktionshinder, jag skulle kunna leva som alla andra.  Jag grundade Särnmark Ekonomiassistans med min dåvarande flickvän Cecilia Ekholm. Idag äger vi 50% var.  Jag var också med i ett pilotprojekt i Stockholms Stad, vilket kom att utmynna i den nya lagen. Bolaget var det första privatägda i Sverige och jag var dess första kund. Det är nu drygt 20 år sedan och jag har med förtvivlan sett den ursprungliga rättighetslagstiftningen LSS urvattnas och urholkas mer och mer. Idag är vi tillbaka på ruta ett.  Det vill säga ett ganska otrevligt sätt att leva som funktion
shindrad. Och jag ser med glädje att Sven Aivert med flera tar tag i detta genom att organisera en marsch för mänskliga rättigheter. Och jag uppmanar alla andra funktionshindrade och alla andra berörda privatpersoner att engagera sig och stödja marschen.

%d bloggare gillar detta: