Lathund förFUNKTIONSHINDERSOMSORG

LATHUND
FUNKTIONSHINDERSOMSORG

INLEDNING
1950 antogs i Rom den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen).
Europakonventionen, som är svensk lag sedan 1995, är styrande och EU och Sverige är skyldiga att följa den. Regeringsformen anger att ingen annan lag eller föreskrift får meddelas i strid mot Europakonventionen.

Europakonventionen ska tolkas fördragskonformt med andra fördrag som staten ratificerat, bland annat FN:s funktionsrättskonvention, vilket har bekräftats i en rad rättsfall från Europadomstolen.

”Att främja och skydda mänskliga rättigheter för alla personer och upprätthålla demokrati och respekten för rättsstatsprincipen är kärnan i Europarådets arbete. Skyddet av rättigheter, skyddade och garanterade enligt Europakonventionen om mänskliga rättigheter gäller alla, inklusive personer med funktionshinder.” (Europarådet)
Vi har svårt nå framgång med funktionsrättskonventionen eftersom den inte är svensk lag, men den ska få genomslag via Europakonventionen!
Europakonventionen
”Artikel 5 – Rätt till frihet och säkerhet
1. Var och en har rätt till frihet och personlig säkerhet.”
Och det ska tolkas konventionskonformt med bl.a. Funktionsrättskonventionen.
I begreppen ”frihet och personlig säkerhet” ryms allt man kan önska för att kunna leva ett bra liv.

SVENSKA LAGAR

Funktionshindrade har rätt att leva som andra utan funktionshinder enligt både LSS och socialtjänstlagen (SoL).

SoL

5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper

”Människor med funktionshinder

7 § Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.”

SKÄLIG LEVNADSNIVÅ I SOL
Det är olika skälig levnadsnivå för äldre och för funktionshindrade.

Funktionshindrade behöver stöd med minst 15 timmar i veckan för övriga behov för att uppnå skälig levnadsnivå, att leva som andra. Stöd för det finns i domar som t.ex. Kammarrättens i Stockholm dom i mål 5680-10, 2011-04-15. Den nivån kan ses som en miniminivå nu när Socialdemokraternas LSS-utredning föreslagit 15 timmar i veckan. Kommer man under 15 timmar går det inte att säga att man får leva som andra. Då blir det ett moment av godtyckligt frihetsberövande i stödet, vilket kan skapa eller förvärra ett psykiskt funktionshinder.

Av slutbetänkande av Nationell psykiatrisamordning, SOU 2006:100 framgår följande.

”Begreppet psykiskt funktionshinder hänvisar till konsekvenser för individen av psykisk störning. Konsekvenserna kan uppstå till följd av funktionsnedsättningar, aktivitetsbegränsningar hos individen och bestå av omgivningens utformning eller reaktioner.”

Hemtjänst, d.v.s. äldreomsorg, är huvudsakligen för personer över 85 som inte är funktionshindrade.

Det innebär att ett assistansliknande stöd ska vara den normala funktionshindersomsorgen enligt SoL.

FUNKTIONSHINDRADES RÄTTIGHETER ÄR SAMHÄLLETS SKYLDIGHETER
De bärande principerna i funktionshinderspolitiken är tillgänglighet, inflytande, delaktighet, självbestämmande, helhetssyn och kontinuitet. Fokus görs även på individens egna önskningar och att rättigheterna är individuella. Personen ska kunna styra sin vardag.

Socialministern skrev tydligt i propositionen till LSS: ”En viktig handikappolitisk princip är att människor inte skall ha merkostnader på grund av funktionshinder.” Prop. 1992/93:159 sid. 99

Denna princip är knuten till funktionshindret, inte till typ av omsorg. Rättigheter är gratis. Tvingas man till merkostnader för en tjänst anser den som utför tjänsten inte att det är en rättighet.
LSS och boendestöd är gratis för den enskilde medan hemtjänst (äldreomsorg) orsakar stora merkostnader.

Regeringen erkänner i lagen (2014:958) om ändring i diskrimineringslagen som föranleddes av regeringens proposition 2013/24:198 att

”Delaktighet i samhällslivet för personer med funktionsnedsättning är en grundläggande mänsklig rättighet.
Betydelsen av uttrycken tillgänglighet och användbarhet i vardagligt språk-bruk är tämligen klar. Åtgärder för att skapa tillgänglighet aktualiseras dessutom på ett i huvudsak likartat sätt inom olika samhällsområden. Kraven kan i huvudsak hänföras till stöd eller personlig service, information och kommunikation samt den fysiska miljön. Detta talar för att någon legaldefinition av begreppet tillgänglighet inte är nödvändig.”

”Det s.k. paradigmskiftet i funktionshinderspolitiken beskrivs ofta som en förändring i synen på funktionsnedsatta från objekt till individer. Detta innebär en övergång från välgörenhet till ett rättighetsbaserat synsätt och från paternalism till egenmakt.” (Europarådet: Action Plan 2006-2015, para 2.2.)

”Att främja och skydda mänskliga rättigheter för alla personer och upprätthålla demokrati och respekten för rättsstatsprincipen är kärnan i Europarådets arbete. Skyddet av rättigheter, skyddade och garanterade enligt Europakonventionen om mänskliga rättigheter gäller alla, inklusive personer med funktionshinder. Europarådets nya strategi för rättigheter för personer med funktionshinder 2017-2023 utarbetades under det senaste året av Europarådets medlemsstater i samarbete med det civila samhället och andra intressenter.” (Europarådet)

Problemen med bristande kompetens är också tydlig. Myndigheten för Delaktighet redovisade i sin “Utvärdering och analys av funktionshinderpolitiken 2011 – 2016” bl.a. följande

”Samtidigt visar Domstolsverkets slutredovisning att kunskapen fortfarande är på en väldigt låg nivå hos alla yrkesgrupper inom domstolarna. Exempelvis uppger endast en av fem domare att de känner till innehållet i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Ingen svarande domare uppger att de har god kunskap om innehållet i konventionen och var sjunde domare uppger att de inte känner till att konventionen finns.”

I FUB:s rapport ”Får jag möjlighet att leva som andra?” är slutsatsen: ”Troligtvis skulle vi få ett liknande utfall om frågan gällt LSS istället för FN-konventionen”.

”Domstolarna och andra behöver förstå att samhället har gått ifrån en tidigare syn där omhändertagande var i fokus till att det numera är en fråga om rättigheter som ska konkretiseras.” (Professor Gerard Quinn, en av arkitekterna bakom funktionsrättskonventionen och expert på EU-rätt)

RÄTTSSTATSPRINCIPEN
En rättsstat är en stat där rättssäkerhet råder. Rättsstaten kan även beskrivas som den enskildes rättsskydd mot staten själv eller övergrepp från staten.

Rättsstatsprincipen utgör kärnan i både EU:s och Europarådets arbete.

Sveriges regering har beskrivit hur den ser på definitionen av rättsstatsprincipen:
”Rättsstatsprincipen innebär att ingen får stå ovanför eller utanför lagen, att staten och statsorganen är skyldiga att följa gällande rätt och att det finns garantier mot missbruk av statsmakten. Förutom formell legalitet som innebär att lagar följs krävs dessutom att lagar stiftas och tillämpas utan diskriminering och med respekt för individens värdighet och mänskliga rättigheter. Det krävs likhet inför lagen och ett oberoende och fungerande rättsväsende som alla har tillgång till, rätt att få anklagelser om brott utredda och prövade inom en rimlig tid i en rättvis rättegång inför en oberoende och opartisk domstol, samt förbud mot godtyckligt frihetsberövande. Ett fungerande rättsväsende kräver okorrumperade poliser och åklagare, oberoende advokater, en obunden och opartisk domarkår, samt att domstolarnas beslut efterlevs.” (Skr. 2007/08:109 s. 16).

FÖRHÅLLANDE MELLAN NATIONELL LAG OCH INTERNATIONELL RÄTT
Begreppet normhierarki innebär att det i ett lands rättssystem finns olika typer av författningar som står i en hierarkisk ordning.

Sverige har anslutit sig till ett flertal internationella konventioner, däribland FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Funktionsrättskonventionen, CRPD) och FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen). Sverige har även ratificerat den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen eller EKMR), som sedan 1995 även utgör svensk lag.

Medan svenska domstolar använder EKMR mycket i sina domar hänvisar de väldigt sällan till Funktionsrättskonventionen och andra internationella fördrag.

FÖRDRAGSKONFORM TOLKNING
Begreppet fördragskonform tolkning är ett sätt för rättstillämparen att lösa en misstänkt normkonflikt mellan ett traktat eller fördrag och en nationell rättsregel. Vid en tillämpning av principen ges rättsregeln tolkningsvis en sådan innebörd att den i högre utsträckning överensstämmer med traktatet eller fördraget. För det fall en verklig normkonflikt konstateras, får konflikten lösas inom ramarna för konkret lagprövning. I Högsta domstolens och Högsta förvaltningsdomstolens praxis förkommer begreppet fördragskonform tolkning enbart i europarättslig tillämpning. I doktrin och förarbeten förekommer att begreppet fördragskonform tolkning även används i en vidare mening, dvs. i förhållandet till andra traktat än de europarättsliga.

I svensk praxis har vidare utvecklats en metod för fördragskonform tolkning, som tillämpas av domstolar även utan att begreppet fördragskonform tolkning uttryckligen anges. Man delar upp metoden i en stark och en svag fördragskonform tolkning. Den starka fördragskonforma tolkningen är förbehållen europarätten och den svaga fördragskonforma tolkningen används på övriga internationella traktat, liksom i vissa fall inom europarätten.

En stark fördragskonform tolkningsmetod innebär att domstolen har en skyldighet att, vid en misstänkt normkonflikt mellan den svenska rätten och europarätten, tolka den svenska rätten i möjligaste mån konformt med europarätten. Det finns med andra ord en europarättsligt grundad skyldighet att tolka den svenska rätten i enlighet med den starka fördragskonforma tolkningen.

Svag fördragskonform tolkning som används på de traktat är en tolkningsmetod som innebär att det är fritt att använda metoden i ett val mellan olika tolkningsmetoder för att fördjupa förståelsen av en specifik svensk rättsregel. Det handlar med andra ord inte om att undvika en verklig normkonflikt genom att flytta den materiella svenska rätten genom fördragskonform tolkning närmare den internationella rätten, utan att med hjälp av internationella traktat tolka den svenska rättens innebörd.

EUROPARÅDETS EUROPEISKA KONVENTIONEN OM SKYDD FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA (EKMR)
EKMR ska tolkas konventionskonformt med andra fördrag som staten ratificerat, bland annat FN:s funktionsrättskonvention, vilket har bekräftats i en rad rättsfall från Europadomstolen. Därmed har EKMR har haft en stor betydelse för efterlevnad av Funktionsrättskonventionens bestämmelser.

I t.ex. fallet Çam mot Turkiet kopplade Europadomstolen samman rätten till utbildning och diskrimineringsförbudet i EKMR med diskrimineringsförbudet i Funktionsrättskonventionen och dess krav på skälig anpassning.

VI HAR SVÅRT NÅ FRAMGÅNG MED FUNKTIONSRÄTTSKONVENTIONEN…
Det har hänt att man åberopat Funktionsrättskonventionens bestämmelser i domstol och fått bifall för sin talan. Men, det finns också fall då en part i en domstolsprocess åberopat Funktionsrättskonventionen, men domstolen inte bemött argumentet i sina domskäl.

Det finns en diskrepans mellan lagstiftning och rättstillämpning vad gäller Funktionsrättskonventionen. Det finns således skillnad mellan regeringens ursprungliga strategier vad gäller internationella konventioner om MR och domstolarnas praxis.

Den lagstiftning som antagits efter att Sverige anslöt sig till Funktionsrättskonventionen överensstämmer dock mer med denna än tidigare lagstiftning. Ytterligare stöd för att domstolarna ska tolka lagstiftningen utifrån konventionen finns i lagstiftarens vilja att leva upp till konven-tionens krav.

…MEN DEN SKA FÅ GENOMSLAG VIA EUROPAKONVENTIONEN!!

EKMR

”Artikel 5 – Rätt till frihet och säkerhet
1. Var och en har rätt till frihet och personlig säkerhet.”

Och det ska tolkas konventionskonformt med bl.a. Funktionsrättskonventionen.

I begreppen ”frihet och personlig säkerhet” ryms allt man kan önska för att kunna leva ett bra liv.

Det finns dessutom tydliga regler om hur EKMR förhåller sig till andra författningar (2:19 regeringsformen anger att ingen annan lag eller föreskrift får meddelas i strid mot EKMR) och därför kan sådana rättsinstitut som normprövning enligt 11:14 och 12:10 också aktualiseras i förhållande till EKMR.

EUROPAKONVENTIONEN, EU:S RÄTTIGHETSSTADGA (EU-STADGAN) OCH RÄTTSSTATSPRINCIPEN
Den svenska ordningen får åsidosättas eller modifieras så att den blir förenlig med Europakonventionen.

Situationen är annorlunda i förhållande till unionsrätten, där det är domstolarnas uppgift att säkerställa unionsrättens fulla genomslag.

Dessa två instrument är två parallellt löpande instrument för rättighetsskydd.

Sverige är skyldig att iaktta de krav som följer av båda dessa instrument och använda det som ger det mest långtgående skyddet för våra rättigheter.

Rättighetsstadgan innehåller en ambitiös katalog över unionsmedborgarnas grundläggande rättigheter.

EU:s primärrätt består av: unionsfördraget, funktionsfördraget, rättighetsstadgan, allmänna rättsprinciper (som inte kodifierats i primärrätten) och EU-domstolens praxis som anses ingå i primärrätten.

Art. 26 EU-stadgan (rättighetsstadgan) föreskriver:
”Integrering av personer med funktionshinder
Unionen erkänner och respekterar rätten för personer med funktionshinder att få del av åtgärder som syftar till att säkerställa deras oberoende, sociala och yrkesmässiga integrering och deltagande i samhällslivet.”

Rättsstatsprincipen är ett av både EU:s och Europarådets grundläggande värden och alla medlemsländer ska styras av ett rättsligt organ (lagtextsamlingar och processer) som antagits genom etablerade förfaranden istället för genom godtycke eller beslut från fall till fall.

Rättstatsprincipen är nära kopplad till respekten för demokrati och mänskliga rättigheter.

Demokratin och respekten för grundläggande rättigheter är en omöjlighet om rättstatsprincipen inte respekteras och tvärtom. Rättigheter blir förverkligade om de kan vara föremål inför domstol och demokratin är skyddad om domstolen garanterar skyddet för våra fundamentala rättigheter.

Betydelsen av att EU och Europarådet vilar på en fast och väl utbyggd rättslig grundval är mycket stor. Här finns en viktig skillnad i förhållande till en gammal nationalstat som Sverige, där vi har så många andra sammanhållande band än de rättsliga av historisk, kulturell och social natur.

Kommunernas självstyre ger dem inte rätt att strunta i lagar och europarätten som de alltid gjort. Självstyret i dessa frågor tog definitivt slut i och med vårt medlemskap i EU, och de garanterar inte skyddet av våra rättigheter.

Vi är både svenska medborgare och unionsmedborgare och har både svenska och unionsmedborgares rättigheter så myndigheter har inte fria händer att kränka funktionshindrades rättigheter.

I och med vårt dubbla medborgarskap har vi också dubbla tillsynsmyndigheter, den svenska IVO och EU-kommissionen.

EU-domstolen gav i ett förhandsbesked (gällande frågan som ställdes av en svensk tingsrätt) ett nekande svar och beskrev att det är en nationell domstols skyldighet att ge unionsbestämmelser full verkan genom att, i de fall som behövs, underlåta att tillämpa varje motstridande nationell bestämmelse som står i strid med denna.

Vidare anges det i EU-fördraget (artikel 6.2) att Europakonventionens skydd för mänskliga rättigheter även gäller vid EU:s verksamhet (t.ex. vid utformning och tillämpning av EU:s direktiv och förordningar). Samma krav gäller när de enskilda EU-staterna tillämpar EU-rätten.

PSYKOSOCIAL REHABILITERING (PSR)
WHO rekommenderar en psykosocial rehabilitering (PSR) som underlättar för individer, som till följd av psykisk störning har funktionsnedsättning, att nå sin optimala nivå för att fungera självständigt i samhället. Därvid ska man ha en samlad uförarpunkt i form av en samordnare och en samlad organisation med totalansvar. En integrerad psykiatri motsvarar standards för god psykosocial rehabilitering. Det är en integrerad psykiatri där en case manager ska få alla att samverka och målet är att den psykiskt funktionshindrade ska vara fullt delaktig i samhället.

Lagstiftningen, SoL och HSL, är utförd från 2010 i enlighet med WHO:s rekommendation.

WHO:s definition av psykosocial rehabilitering (PSR):
”Psykosocial rehabilitering är en process som underlättar för individer, som till följd av psykisk störning har funktionsnedsättning, oförmåga eller handikapp, att nå sin optimala nivå för att fungera självständigt i samhället. Det innefattar både en förbättring av individens kompetens och att förändringar införs i omgivningen. Allt i avsikt att skapa bästa möjliga livskvalitet för människor med en psykisk störning, eller för dem som av annan orsak har en psykisk funktionsnedsättning.

PSR avser att främja individens och samhällets optimala funktionsnivå samt att minimera oförmåga och handikapp, med betoning på individens egna val rörande ett tillfredsställande liv i samhället.

PSR är komplext och ambitiöst, eftersom det spänner över många olika områden och nivåer – från mentalsjukhus till boende och arbetsmiljöer. Det omfattar alltså samhället i sin helhet. Icke desto mindre är det en nödvändig och integrerad del av den fullständiga behandlingen för psykiskt funktionshindrande. Följaktligen är många grupper inblandade i PSR, exempelvis brukare, professionella, närstående, arbetsgivare, kommunala nämnder och tjänstemän samt samhället som helhet. Sett i sådant komplext sammanhang kommer varierande resurser att fördelas PSR beroende på geografiska, kulturella, ekonomiska, sociala och lokala organisatoriska skillnader. Delmålen för PSRprocessen omfattar en serie åtgärder som var och en för sig har egenvärde, men som får sin fulla betydelse och effekt när de kombineras med varandra”

Det går inte att tillämpa det här skilt från CRPD där tillgänglighet och användbarhet åstadkoms med stöd, personlig service, information, kommunikation och den fysiska miljön.

Stadganden om rehabilitering finns i artikel 26 i Funktionsrättskonventionen.

NORDISKA RÅDET
Ministerrådet har en handlingsplan för funktionshinderssamarbetet.

EU-DOMSTOLEN OCH EUROPADOMSTOLEN
EU granskar både ett lands lagar och dess myndigheters agerande.

En av EU-kommissionens uppgifter är att bevaka att EU:s regler tillämpas på rätt sätt. Om kommissionen får kännedom om att ett lands lagstiftning eller myndigheter i ett land inte följer EU:s regler kan den starta ett så kallat ”överträdelseförfarande”.

Kommissionen kan dessutom själv inleda undersökningar som rör andra typer av överträdelser. Men ärenden inleds även efter att någon privatperson eller företag klagat. Vem som helst kan framföra klagomål om de anser att ett lands lagstiftning eller myndigheter inte följer EU:s regler. Klagomålen skickas till kommissionens generalsekretariat på något av EU:s officiella språk, till exempel svenska. Man kan anmäla direkt till kommissionen på ett formulär på deras hemsida.

Kommissionen utreder ärendet i tre steg. I det tredje steget skickar kommissionen ut ett så kallat motiverat yttrande. I ett sådant yttrande kräver kommissionen att den som är föremål för utredningen rättar till sina regler eller sitt agerande inom en fastställd tidsfrist, vanligtvis två månader. Om kommissionen är missnöjd med svaret och de eventuella åtgärder man vidtagit förs ärendet vidare till EU-domstolen för avgörande, en så kallad ”fördragsbrottstalan”.

Man kan också anmäla på svenska till Europadomstolen direkt på deras hemsida. Europarådets ministerkommitté ansvarar för övervakningen av verkställigheten av domar.

 

Torbjörn Öhman

 

Varför räddar man liv?

Varför räddar man liv?

Man funderar onekligen över varför  sjukvården lägger ner så stora resurser för attt rädda livet på personer som råkar ut för olyckor,sjukdommar eller föds för tidigt när man ifrån det övriga samhället gör allt man kan för att dessa människor som av dessa anledningar måste få stöd och hjälp av samhället för att kunna leva ett fungerande liv i full samhällsgemenskap

Dagens samhälle i form av socialtjänsten,försäkringskassan samt rättsystemet gör allt dom kan för att dessa personer inte skall få sina lagliga rättigheter för att kunna få leva ett fungerande socialt liv utifrån var och ens olika förutsättningar

Dagens system går helt ut på att förnedra och förtrycka och frånta dessa personer all form av värdighet och i stället för att se till att personer med hjälpbehov får leva ett fullt fungerande liv iett socialt sammanhang så  låser man in  dessa personer i sina egna lägenhheter och tvingar dom till den skadliga sociala isoleringen

Är det verkligendetta samhälle vi vill leva i där man mycket medvetet från socialtjänsten gör allt man kan för att förtrycka och förnedra personer med funktionsnedsättninga elleär det ett humant samhälle där vi alla hjälps åt för att personer med funktionsnedsättningar också får vara fullvärdiga medborgare i full samhällsgemenskap oc vara ett naturligt inslag i samhällsbilden

Det är du själv som avgör vilket samhälle vi skall ha

Hemtjänst i assistansliknande form

Läs Kammarrättens i Stockholm dom i mål nr 5680-10 som handlar om hemtjänst i assistansliknande form.

Kammarrätten skrev: ”Vad gäller övriga behov som X X har finner kammarrätten mot bakgrund av vad som framkommit i målet att X X för att uppnå en skälig levnadsnivå är i behov av hemtjänst i assistansliknande form med 15 timmar vecka. Överklagandet ska därför delvis bifallas.”

Enligt SoL har funktionshindrade sedan 2002 rätt att leva som andra. Det innebär att stöd enligt SoL i assistansliknande form ska vara det normala. Vanlig hemtjänst är äldreomsorg och ger inte oss en skälig levnadsnivå. Det är olika skälig levnadsnivå för äldre och för funktionshindrade. För att komma upp till skälig levnadsnivå måste hemtjänsten fyllas på med stöd för övriga behov.

I SoL stadgas

”5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper”

”Människor med funktionshinder

7 § Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.”

Övriga behov är stöd för att gå på stan, gå på bio, åka ut och fiska och liknande. 15 timmar i veckan för sådana övriga behov kan nog ses som en standard för att vi ska kunna uppnå skälig levnadsnivå. Sossarnas LSS-utredning föreslog också 15 timmar i veckan.

Vi är inte bara svenska medborgare utan också unionsmedborgare. Det innebär att vi har två tillsynsmyndigheter, IVO och EU-kommissionen. Man kan anmäla till EU-kommissionen direkt på deras hemsida och på svenska.

Vi har EU:s rättighetsstadga (EU-stadgan) som är ett skydd för våra rättigheter. Myndigheter och domstolar ska säkerställa unionsrättens fulla genomslag. Rättighetsstadgan innehåller en ambitiös katalog över unionsmedborgarnas grundläggande rättigheter.

Art. 26 EU-stadgan (rättighetsstadgan) föreskriver:

”Integrering av personer med funktionshinder

Unionen erkänner och respekterar rätten för personer med funktionshinder att få del av åtgärder som syftar till att säkerställa deras oberoende, sociala och yrkesmässiga integrering och deltagande i samhällslivet.”

Det här är minimiregler som Sverige inte får gå under.

Torbjörn Öman

Vad skall du göra i midsommar och vid vilket klockslag skall du göra det?

Vad skall du göra i midsommar  och vid vilket klockslag skall du göra det?

Vet du redan i  dag vad du skall göra i midsommar och när du skall göra vissa saker exakt på klockslaget

Jag tror nog inte att så många redan i dag vet vad som skall hända i mdsommar men som funktionsnedsatt med ledsagarbehov så måste man redan i dag veta exakt vid vilka tider man kan ha behov av ledsagning

Det har tjänstemänen i Essunga kommun bestämt men jag tvivlar starkt på att dom själva vet vad dom tänker göra i midsommar och vid vilka klockslag som allt skall ske

Jag tror nog att det är många kommuner runt om i landet som har mycket märkliga regler inom sin ledsagarservice och det vore bra om vi kunde få reda på hur det ser ut runt om i landet när det gäller ledsagarverksamhetn

 

Essunga kommun bestämmer över vilka vännner du får ha på facebok

Essunga kommun bestämmer över vilka vännner du får ha på facebok

Ledsagarna har fått order att de inte får vara vänner i facebook med sina brukare men vilket lagstöd har man för detta beslut

Det vore på sin plats att man klar talar om på vilka grunder man har fattat detta mycket märkliga beslut

Både socialtjänstlagen (SoL och Lagen om särskilt stöd och service åt vissa funktionsnedsatta (LSS) samt konventionen om mänskliga rättigheter för funktionsnedsatta personer (CRPD) slår samtliga fastt att vårt självbestämmande har en mycket stark ställning när det handlar om domnödvändiga hjälpinsatser man kan ha bbehov av som funktionsnedsatt

Lagarna och CRPD  säger att man skall få den nödvändiga hjälpen man har behov av för att kunna leva som andra utan en funktionsnedsättning och att alla beslut skall vara individanpassade för att stärka den enskildes möjligheter till ett fungerande liv

Så härstår det på kommunens egen hemsida:

Mänskliga rättigheter

 

Politikerna i Essunga kommun har tagit ett beslut om att skapa ett samhälle som är tillgängligt för alla. Målet är att alla oavsett funktionsförmåga, ska kunna vara delaktiga i vårt samhälle. Detta är ett stort arbete som kommer att ske under fler…

Kommunen förbinder sig alltså för att CRPD skall råda fullt ut i kommunen och då kan man ingte från socialförvaltningens sida fatta beslut som står helt i stri mot CRPD

I dom allraa flesta kommuner runt om i landet så fattar man beslut om ledsagarservice med ett visst antal insatstimmar per månad som den som har ledsagarbehov själv får disponera efter eget gottfinande i samarbete med dn ledsagare man har

I dom  flesta kommunerna så uppmanar man dom med stora behov av ledsagarhjälp att själva skaffa fram en ledsagare somman känner sig  bekväm med vilket helt stämmer överäns med det som finns i våra lagar och CRPD

Så varför inte kommuninvånarna i Essunga inte själva skall få bestämmaär mycket svårt att förstå

I Essunga kommun får man inte välja vilken ledsagare man vill ha!

För att få ledsagning skall Du begära den två veckor innan för att vara säker på att få ledsagning.

Du kan önska ledsagare men inte räkna med att du får denna person

Ett åtta veckorsschema där du får veta vem som kommer och tiden, men du kan få andra personer också






Vad tycker Du som läser detta? Vad kan man göra som brukare?

Skulle Du som läser vilja ha dessa regler, att alltid planera, att aldrig få välja den person Du får gå ut med

Har synskadade och personer med funktionsnedsättning rätt att utan familj och anhöriga göra saker ibland?

Ska personer med synskada och funktionsnedsättning gå på schema?

Hur fungerar ledsagning och annat stöd i övriga kommuner? Får man vara vänner i facebook t.ex

Snart kommer vår och sommar, hur vet vi när solen skiner, så vi kan boka våra tider?

Så här skriver socialstyrelsen om ledsagarservice

Socialstyrelsen har ingen annan syn på ledsagare än den som framgår av lagtext och förarbeten, vilken ju dock inte är särskilt omfattande. Socialstyrelsen har inte heller tagit fram några föreskrifter eller allmänna råd som avser ledsagning. I ett yttrande till domstolen gällande ett enskilt ärende har Socialstyrelsen redogjort för vad förarbetena till LSS säger samt även gjort en bedömning att ledsagning inte enbart kan omfatta aktiviteter i den enskildes närmiljö. Nedan följer denna redogörelse samt Socialstyrelsens bedömning:

 

Ledsagarservice

Enligt 7 § LSS har personer som omfattas av lagen rätt till insatser i form av särskilt stöd och service om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv.

 

I 5 § LSS stadgas att verksamheten skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas av lagen. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

 

Enligt 6 § LSS skall verksamheten vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges.

 

I förarbetena till lagen (prop. 1992/93:159 s. 50 f. ) står att målet för verksamheten bör vara att människor med omfattande funktionshinder skall kunna skapa sig ett värdigt liv, så likt andra människors som möjligt och i gemenskap med andra människor. Insatserna skall vara så utformade att de stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt och oberoende liv och att delta aktivt i samhällslivet. Behov och önskemål om stöd och service varierar från person till person och i livets olika skeden. Insatserna bör därför utformas så att de svarar mot den enskildes aktuella situation. Den enskilde skall ha ett direkt inflytande, både i planeringen och utformningen av insatsen och i genomförandet av den. Det övergripande syftet med de särskilda insatserna enligt LSS bör vara att åstadkomma så jämlika villkor som möjligt mellan människor med omfattande funktionshinder och andra människor. De särskilda insatserna skall förebygga och minska följderna av funktionshinder. Insatserna till vuxna personer skall grundas på behov som den enskilde själv finner angelägna att få tillgodosedda för att kunna leva ett så självständigt och oberoende liv som möjligt.  

 

När det gäller insatsen ledsagarservice sägs i den allmänna motiveringen följande (a. prop. s. 74). Ledsagarservice är en betydelsefull verksamhet som kan underlätta för personer med omfattande funktionshinder att delta i samhällslivet. Ledsagning bör vara en uppgift som ingår i personlig assistans för dem som har sådant stöd. Jag anser emellertid att ledsagarservice bör urskiljas som en särskild insats enligt den nya lagen. Servicen bör erbjudas personer som tillhör lagens personkrets men inte har personlig assistans, för att t.ex. besöka vänner, delta i fritidsaktiviteter eller i kulturlivet eller för att bara promenera. Insatsen bör ha karaktären av personlig service och anpassas efter de individuella behoven. Vidare påpekas att ledsagarservice är en relativt outvecklad stödform. I specialmotiveringen (a. prop. s.178) till bestämmelsen står att insatsen ledsagarservice lämnas som ett led i strävandena att underlätta för den enskilde att ha kontakter med andra. För personkretsen i denna lag skall ledsagarservice ges enligt denna bestämmelse om han begär det och inte enligt socialtjänstlagen. Avsikten är att den enskilde skall få hjälp med att komma ut bland andra människor, exempelvis ledsagning för besök hos vänner eller vid deltagande i kulturlivet. Ledsagarservicen syftar till att bryta den isolering som ofta blir följden av ett omfattande funktionshinder. Insatsen bör ha karaktären av personlig service och anpassas efter de individuella behoven.

 

Socialstyrelsens bedömning

Vid bedömningen om en person har behov av en insats för sin livsföring enligt LSS måste en jämförelse göras med den livsföring som kan anses normal för personer i samma ålder (a. prop. s. 172). Att begränsa ledsagarservice till att enbart omfatta aktiviteter i närmiljön strider, enligt Socialstyrelsens mening mot LSS mål att personer med omfattande funktionshinder skall få möjlighet att leva som andra. Den uppräkning som görs i förarbetena (a. prop. s. 74 och 178) är exempel och är inte uttömmande. Detta stöds även av uttalandet att stödformen vid lagens införande var relativt outvecklad.

 

När det gäller ledsagning enligt SoL så är insatsen i denna lagstiftning ännu mindre beskriven. Verksamheten enligt SoL ska dock även den främja jämlikhet i levnadsvillkor och den enskildes aktiva deltagande i samhällslivet. Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. Insatserna inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet och den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Dessa övergripande regler ska givetvis även omfatta ledsagning.

 

 

 

Från Heja olika

 

Laholm går mot strömmen och släpper ledsagartimmarna fria. Efter årsskiftet får alla kommuninvånarna med rätt till ledsagarservice själva bestämma när de ska ha ledsagning och hur ofta. Och det blir inte dyrare för kommunen.

– Det är faktiskt ett nollsummespel eller till och med att det blir några tusenlappar billigare, säger Kristina Isaksson, biträdande  avdelningschef inom socialförvaltningen i Laholms kommun till Svt.

Synskadades riksförbund välkomnar beslutet från Laholms kommun och hoppas att initiativet kan spridas till fler kommuner runtom i landet.

– Jag hoppas att man kommer titta på Laholm och följa efter deras modell. Beslutet öppnar för möjligheter för oss synskadade att bättre kunna styra över våra liv, säger Niklas Mattsson, andre vice ordförande på Synskadades riksförbund.

Under nästan två år har kommunen haft igång försöket ”Friare ledsagarservice”. Tio personer har fått möjlighet att själva bestämma över sin ledsagning. Resultatet är att antalet ledsagartimmar bara ökar något, cirka tre procent.

– Om det blir samma ökning för hela gruppen som under projektet blir kostnaden för ledsagare omkring 65 000 kronor högre. Men vi har även tittat på vad det tar för en handläggare att hantera tillfällig utökning av ledsagarservice. Om man sätter pengar på det är det 82 000 kronor, som vi då slipper, säger Kristina Isaksson.

Efter flera år av att ha varit en kritiserad kommun, där anhöriga och funktionshinderorganisationer vittnat om att man känner att ens behov blir ifrågasatta och att man i princip får tigga och be för sina rättigheter, vänder nu kommunen och erbjuder de cirka 60 kommuninvånarna med rätt till ledsagarservice att få bestämma själva.

– Det är unikt. Vad vi vet är det ingen annan kommun som gjort så här, säger Kristina Isaksson.

En av testpersonerna, Anna Larsson, berättar för Svt att hennes liv har blivit friare. Nu kan hon själv bestämma när hon vill gå på rockkonserter, träna karate eller resa till Lund för att träffa kompisar tillsammans med sin ledsagare.

– Hon är en riktigt varm och ödmjuk personlighet. Hon hjälper mig att boka taxi när vi ska till Burger king och se till så att jag är vaken när jag ska gå av bussen eller tåget, säger Anna Larsson.
==========================================

På vår hemsida hittar du under fliken konventionenhela konventionen om våra mänskliga rättigheter (CRPD) samt dom allmäna kommentarerna om tillgänglighet samt likhet inför lagen samt europakonventionen som är en del av den svennska lagstiftningen

 Under fliken länkar hittar du alla lagar som är av intresse för oss med funktionsnedsättningar



 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 




En bild säger mera än tusen ord påstår man men för mig och andra som inte ser säger enbart en bild

En bild säger mera än tusen ord påstår man men för mig och andra som inte ser säger enbart en bild absolut inget alls och vi blir utestängda från delaktigheten

Vi som inte ser läser det som finns skrivet på skärmen med hjälp av ett speciellt dataprogram som kallas skärmläsare det är en talsyntes som läser upp det ni skriver och vi får det som tal eller så kan vi få det som punktskrift och på detta sät kan vi vara delaktiga i det som sker

Men programmet kan inte tolka bilder eller texter som ligger i en bildfil så därför är det mycket viktigt att ni som lägger upp bilder också skriver en kort bildbeskrivning så att vi får bilden förklarad i textformat för då kan vi vara fullt delaktiga i det som sker här på nätet

Även dövblinda kan vara fullt delaktiga på nätet om man följer detta råd

Det handlar bara om att vara medmänsklig och man behöver inte skriva hela romaner som bildbeskrivning

Upplands-Bro kommun bryter mot diskrimineringslagen när det gäller

Upplands-Bro kommun bryter mot diskrimineringslagen när det gäller tillgänglighet Cafe Fjärilen i Broo har fått nya bord men man har totalt glömt bort tillgängligheten när man köpte in nya borden dom fungerar inte för oss som har permobiler med vårdarstyrning som är lite högre än manuella rullstolar Domnya borden gör det helt omöjligt att kunna komma intill och under bordsskivan så man kan inte sitta vid borden om man nu vill fika eller äta på Cafe Fjärilen Kommunens agerande i detta ärende står helt i strid mot konventionen ommänskliga rättigheter för funktionsnedsatta (CRPD) och artikel 9 om tillgänglighet I denna artikel slås det fast attt all verksamhet skall vara tillgänglig även för personer med funktiionsnedsättningar

Pro riks vill inte ha en levande debatt på FB

Pro riks vill inte ha en levande debatt på FB

PRO riks har en egen sida på FB men den är låst så att medlemmar inte kan skriva egna inlägg om viktiga frågor som berör skribenten och alla andra medlemmar

Man stoppar på detta sättet alla möjligheter till en levande debattt i viktiga samhällsfrågor vilket är mycket beklagansvärt att man inte vill ha en fungerande och levande debatt inom visssa områden

Det jag mest tänker på är konventionen om mänskliga rättigheter för funktionsnedsatttta (CRPD) som är mycket viktig för oss med en eller flera funktionsnedsättningar

Man hör aldrig att PRO talar om dessa viktiga frågor och då särsskillt Artikel 19 om personlig assistans som är en mänsklig rättighet oavsett ålder

Samt Artikel4 där sverige förbinder sig att förändra samtliga lagar,föreskrifter samt gamla sedvänjor som förhindrar funktionsnedsattas möjligheter till ett fungerande liv i full samhällsgemenskapÄven Artikel 9 om tillgänglighet saknas det en levande debatt om

Så frågan är varför denna räddsla för en levade debatt på FB sidan

Sveriges regering och komuner vägrar oss våra mänskliga rättigheter

Sveriges regering och komuner  vägrar oss våra mänskliga rättigheter

Sverige har fått mycket kraftig kritik av både europakomissionen för mänskliga rättigheter samt FNs övervakningskomission för våra mänskliga rättighete

Sverige har även blivit fälld flera gånger för sina brott mot våra mänskliga rättigheter så sverige lever inte upp till sina åtaganden  men tar hellre böter  för sina brott mot våra mänskliga rättigheter

I och med att sverige undertecknade och ratificerade komventionen om mänskliga rättigheter för funktionsnedsatta CRPD) så påstod man att samtliga av sveriges lagar överänstämmer med konventionens samtliga artiklar

Att våra nationella lagaröveränstämmer kanske stämmer överäns med vad som står i konventionstexten men i praktisk tillämpning så stämmer dom inte alls överäns

Att det är så beror helt på att våra tjänstemän   i både kommuner och stat gör helt egna tolkningar av våra nationella lagar än vad som faktiskt står skrivit i lagtexten som riksdagen har antagit och på grund av detta så stämmer våra lagar inte längre överäns med vad som står i konventionstexten  vilket får den betydelsen att sverige begår klara brott motvåra mänskliga rättiheter enlig CRPD

När sverige undertecknade och ratificerade konventionen om våra mänskliga rättigheter så förband man sig samtidigt att omedlbart förändra samtliga lagar,föreskrifter samtgamla sedvänjor som förhindrar funktionsnedsatta frå det fulla deltagande i hela samhället Artikel4

Man förband sig även för att sveriges samtliga funktionsnedsatta med hjälpbehov oavsett ålder har rätt till personlig assistans i enlighet med den helt unika artikel 19 i konventionen

Vi kan alltså konstatera attt vi verkligen har rätt att få leva som alla andra utan en funktionsnedsättning som det står i våra lagar Grundlagen,Lagen ´om särskilt stöd och service åt vissa funktionsnedsatta samt socialtjänstlagen

Att vi har en negativ utveckling inom funktionshinderpolitiken beror helt på att vi har mycket svaga politiker i båder regeringen och kommunerna som verkar vara livrädda för sina tjänstemän och deras agerande inom funktionshinderpolitiken eftersom dom inte sätter ner foten och mycket klart och tydlig säger ifrån att det faktiskt är den  skrivna lagtexten och dess intentioner som skall efterlevas fullt ut

Vi kräver nu attt våra folkvalda  ser till att  våra mänskliga rättigheter   verkligen förverkligas fullt ut med  omedelbar verkan som man faktiskt har lovat oss redan 2008 i och med attt man ratificerade konventionen CRPD

  

En hemtjänstberoendes dag i verkligheten

En hemtjänstberoendes dag i verkligheten

Intressant dag. Dagbok igen nudå. Hade 8 timmar idag. Som beslutet säger. Koncentrerade mig på att ta tid. Lyckades inte hela dagen. Dagen började 8.15. kissnödig som attans. Tyvärr ringde telefonen till arbetare. Samtalet tog 45 min. Jag skrek. Katten skrek. Kisse fick mat och jag fick hjälp till toa. Beskrev mitt fruktansvärda astmaanfall för gårdagen. Påpekade att städning måste göras. ( Var ca 14 dagar sedan någon satt igång dammsugaren) Arbetaren börjar damma hyllan. Hundarna behövde gå ut så klart. Fick avbryta dammning och försökte fokusera på hundar. Hundar fick 1 timmes promenad tillsammans. Ringer igen. Privata stora problem. Jag försöker bryta. Arbetaren blir arg på mig. Klockan är 13.00. jag har fortfarande pyjamas och inte fått någon frukost. Blir matad och påklädd. Ringer igen. Arbetaren försöker damma klart samtidigt som hen reder ut sina problem. Plötsligt blir klockan 16.00. Min hjälp är ute. Hundar behöver mat och gå ut igen. Katter behöver mat. Jag behöver också mat kanske? Jag har fixat djuren på egen hand. Jag själv får dricka vatten till middag. Väldigt få vågar berätta sanningen. Det här är en vanlig dag med icke utbildad personal. Man överlever men det är inte en önskvärd dag. Tror inte att jag är ensam om denna vardag.

 

Så här fungerar en dag i verkligheten  för väldigt många men ingen ansvarig bryr sig om det utan man säger bara jämt att vi följer lagen  men det finns ingen lag som tillåter en sådan här behandling av en medmänniska

Som hemtjänstberoende så skräms man till tystnad vilket är en farlig utveckling