Skadestånds lagen

Skadestånds lagenSKADESTÅND

I skadeståndslagen (1972:207) trädde tidigare i år en ny bestämmelse i kraft som innebär att det allmänna kan ådra sig skadeståndsskyldighet för överträdelser av rättigheter enligt Europakonventionen.

3 kap. 4 § skadeståndslagen
”/Träder i kraft I:2018-04-01/ Staten eller en kommun ska ersätta
1. personskada, sakskada, ren förmögenhetsskada och skada på grund av att någon kränks på sätt som anges i 2 kap. 3 §, om skadan uppkommit till följd av att den skadelidandes rättigheter enligt den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna har överträtts från statens eller kommunens sida, och
2. annan ideell skada som uppkommit till följd av en sådan rättighetsöverträdelse.”

”Den rätt till skadestånd vid överträdelser av Europakonventionens rättigheter som har utvecklats i svensk rättspraxis, och som nu föreslås bli kodifierad genom lagstiftning, har sin grund i konventionens krav på varje konventionsstat att tillhandahålla effektiva rättsmedel i fråga om överträdelser av de rättigheter som finns i konventionen.” (Prop. 2017/18:7)

Enligt artikel 4 i Europakonventionen gäller att ”Ingen får tvingas att utföra tvångsarbete eller annat påtvingat arbete.” T.ex. anhöriga och vänner till funktionshindrade som fått sin assistans indragen av försäkringskassan och som tvingats ta över assistansen.

Enligt artikel 5 gäller att ”Var och en har rätt till frihet och personlig säkerhet.”

I 2 kap. 19 § regeringsformen stadgas att ”Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lag (2010:1408).”

Europakonventionen är svenska lag och ska tolkas fördragskonformt med andra fördrag som staten ratificerat, bland annat FN:s funktionsrättskonvention, vilket har bekräftats i en rad rättsfall från Europadomstolen.

När det är staten (Försäkringskassan) som diskriminerar kan man vända sig till JK som reglerar skadeståndskrav mot staten

Torbjörn Öhman

Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet

Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas
 ekonomiska och sociala trygghet

Så står det i dom första raderna i socialtjänstlagen men det är inget som kommunerna bryr sig om  och såhär lyder hela första paragrafen i sin helhet

Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas
– ekonomiska och sociala trygghet,
– jämlikhet i levnadsvillkor,
– aktiva deltagande i samhällslivet.

Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.

Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

2 § Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas.

Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande.

Med barn avses varje människa under 18 år. Lag (2012:776).

3 § Bestämmelser om vård utan samtycke ges i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall och i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Det står alltså jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet men hur många av oss med stora hjälpbehov får den nödvändiga insatserna för att vi skall komma upp i det som står i lagen

Man förnekar oss att kunna vara aktiva i samhällslivet genom sina begränsningar av den nödvändiga hjälpen man kan behöva för att kunna vara en aktiv kommuninvånare

Och som vanligt så bryr sig rättssystemet sig inte om  vad som står i lagen när dom stödjer kommunernas begränsning av våra möjlikheter till det aktiva livet

Akuten i stället för personlig assistans

Akuten i stället för personlig assistans

54 åriga Beate Blummel tvingas av Knivsta kommun till ett liv i förnedring och förtryck för att hon råkade ut för en trafikolycka 1997 och ffick då mycket allvarliga skallskador samt en del andra funktionsnedsättningar som gör att hon har ett mycket stort behov av hjälp och stöd under hela sin vakna tid

Men kommunens biståndsbedömmare anser attt det räcker med 3,5 timmar om dagen för att Beate skall kunna leva som andra utan en funktionsnedsättning somlagen föreskriver att hon har rätt till

Om Beate anser att hon har behov av mera hjälp för sina grundläggande behov så anser biståndsbedömmaren atthon får vända sig till sjukvården och akuten på Ackademiska sjukhuset för att få sina grundläggande behov tillgodosedda trots att det är kommunen som har det yttersta ansvaret för sina invånare så att dom inte lider nöd

Anledningen till kommunens handlande beror på att biståndsbedömmaren ingte förstår vad den mycket stora skallskadan har ställt till med

Beate lider i dag av en mycket stor hjärntrötthet som utmynnar i att vid för mycket syn och hörseintryck så stänger hennes hjärna av och hon faller ner i medvetslöshet och blir liggande en kortare eler längre tid beroende på hur fort hjärnan åtehämtar sig efter kortslutningen

Biståndsbedömmaren anser att det räcker med dom olika tekniska hjälpmedel hon har fått men på grund av sin hjärnskada så är det inte alltid så att hjärnan kopplar ihop med vad hjälpmedlen skal användas till och hur man använder dessa

Biståndsbedömmaren anser också att hon skall flytta in i centralorten trots att det var för att få leva ettt fungerande liv utan en massa störande moment som hon flyttade ut till landet med en mycket lugn miljö så att hon slipper alla onödiga syn och hörselintryck som stör hennes hjärna helt i onödan

Beate hade personlig assistans med ett mycket stort antal timmar och vissa tider dubbelassistans i 16 år men seda kom försäkringskassanhelt plötsligt framtill att hon intehade behov av personlig assistansersättning längre och hänvisade ärenmdet tillKnivsta kommun som gav henne enbart hemtjänst i assistansliknande form med 8,5 timmar om dygnet men sedan vid omprövningen 2018 så kom kummunen fram till att det räcker med 3,5 timmar trots ett försämrat hälsoläge Beeate får även rätt till 20 timmars ledsagning i månaden förr sina behov utanför bostaden

Dom bevilljade 3,5 timmar om dagen skall räcka till att få komma upp och på kvällen lägga sig domskall även räcka till förmatlagning och alla andra hushållsgöremål samt den personliga hygienen så det gäller att vara extremt snabb vid dom olika hjälpbehoven

Byråkraternas högborg finns i stockholms läns landsting där man inte bryr sig om den enskillde indiividen

Byråkraternas högborg finns   i stockholms läns landsting där man inte bryr sig om den enskillde indiividen

Jag har en hörselnedsättning och är samtidigt blind och rullstolsburen så jag måste alltid ha hjälp av en annan person som kör mig i permobilen

Problemet jag har är att jag och ledsagaren har myckett svårt att kommunicera när vi äär ute och rör på oss så jaghar ett behov av ett interkomsystem för att kunna ha en fungerande kommunikation

Jag sitter i stolen och ledsagaren går rakt bakom mig och kör stolen

Jag är uträdd av hörsehabliteringen på Rosenlund i stockholm som är till för att lösa sådana här problem men eftersom det inte ingår i det upphandlade sortimentet så vägra dom mig att få den nödvändiga hjälpen fast dom mycket väl kan skriva ut det som enskillt hjälpmedel men dom hänvisar mig till arbetsterapin som ingte får förskriva det enlig Komsyn i stockholm

Kom syn själva vägra också att förskriva det nödvändiga hjälpmedlet jag har behov av och dom hänvisar till att jag först måste gå via en logoped men för att kunna komma till en logoped så måste jag först besöka en husläkare för att få en remiss till en logoped som skall utreda behovet som redan är uträtt

Att det enbart handlar om ett hörselproblem bryr sig inte byråkraterna sig om

Skäliga levnadsvillkor för funktionsnedsatta står i strid mot lag

Skäliga levnadsvillkor för funktionsnedsatta står i strid mot lag

När kommunerna vägrar insatser via LSS så hänvisas man till den kommunala hemtjänsten och besluten fattas enligt socialtjänstlagen och biståndsparagrafen men man tar inte hänsyn till kapitel 5 i SoL om särskilda bestämelser för visssa grupper där det mycket klart framgår att funktionsnedsatta har rätt att erhåla den nödvändiga hjälpen man har behov av för att kunna leva som andra utan en funktionsnedsättning

Så man kan inte hänvisa till skäliga levnadsvillkor när det gäller hjälpinsatser för funktionsnedsatta eftersom detta står i strid mot socialtjänstlagen kapitel5 och sveriges grundlag kapitel 1 och 2 samt konventionen om mänskliga rättigheter för funktionsnedsatta personer (CRPD) samt europakonventionen om mänskliga rättigheter

Att vårt rättssystem godkänner denna mycket märkliga behandlingen av funktionsnedsatta visar på den grundsynsamhället har på personer med funktionsnedsättningar

Val med förhinder

Val med förhinder

Hur skall man kunna engagera sig politiskt när våra kommunala biståndsbedömmare låser in oss i våra bostäder enbart på grund av att vi har funktionsnedsättning som gör att vi måste få hjälp för attt kunna lämna våra bostäder

Att engagera sig i politiken och andra föreningsaktiviteter är skyddade enligt sveriges grundlag men det struntar biståndsbedömmarna i när dom begränsar vår rörelsefrihet genom sina beslut

Det värsta är att våra politiker står bredvid och inte agerar så att vi får våra grundlagsskyddade rättigheter tillgodosedda och samtidigt så klagar dom på att folk inte vill engagera sig politiskt

Varför granskas inte det mycket stora lagtrotset inom förvaltningsrättsystemet

Varför granskas inte det mycket stora lagtrotset inom förvaltningsrättsystemet

Våra lagarsäger mycket tydligt att funktionsnedsatta har rätt att leva som andra utan en funktionsnedsättning och erhålla den nödvändiga hjälpen man har behov av på grund av sina funktionsnedsättningar

Trots detta så tillåter våra förvaltningsrätter att våra kommunala tjänstemän fattar beslut som helt förhindrar oss från att kunna leva som andra utan en funktionsnedsättning

Man tillåter att kommunerna frihetsberövar funktionsnedsatta på grund av att man har behov av hjälp för att komma utanför bostaden och kunnavara aktiv för att kunna nyttja sina grundlagsskyddade rättigheter

Man tillåter även våra kommuner att förtrycka och förnedra oss genom att man tvingar oss attt leva i vår egen avföring

Det är mycket märkligt att ingen verkar vara intresserade av hur vi funktionsnedsatta får leva i ett land som kallar sig för en rättsstat och att man anser alla vara lika mycket värdahar samma rättigheter skall gälla

FÖRSÄKRINGSKASSANS MEDICINSKA RÅDGIVARES UTSAGOR KAN DOMSTOLAR INTE GODTA

FÖRSÄKRINGSKASSANS MEDICINSKA RÅDGIVARES UTSAGOR KAN DOMSTOLAR INTE GODTA

Det finns tydliga regler om hur Europakonventionen (EKMR) förhåller sig till andra författningar. 2:19 regeringsformen anger att ingen annan lag eller föreskrift får meddelas i strid mot EKMR och därför kan sådana rättsinstitut som normprövning enligt 11:14 och 12:10 också aktualiseras i förhållande till EKMR.

Av det följer att man heller inte får tillämpa lagar eller föreskrifter på ett sådant sätt att det strider mot EKMR.

Europakonventionen, som är svensk lag sedan 1995, är styrande och både EU och Sverige är skyldiga att följa den.

– Den svenska ordningen får åsidosättas eller modifieras så att den blir förenlig med Europakonventionen (EKMR).
– Situationen är annorlunda i förhållande till unionsrätten, där det är domstolarnas uppgift att säkerställa unionsrättens fulla genomslag.
– Dessa två instrument är två parallellt löpande instrument för rättighetsskydd.
– Sverige är skyldig att iaktta de krav som följer av båda dessa instrument och använda det som ger det mest långtgående skyddet för våra rättigheter.

Rättsstatsprincipen är en del av skyddet för våra rättigheter.

Att försäkringskassan får använda egna läkare som står helt utanför lagen och får göra vad de vill
utan att riskera något inskränker enskildas rättigheter och strider mot rättsstatsprincipen.

De har bara andra läkares intyg och utlåtanden och våra journaler. Att basera sina bedömningar på bara detta utan att träffa oss och göra en klinisk undersökning leder garanterat till felaktiga bedömningar.

Skulle försäkringskassans medicinska rådgivare stå under Socialstyrelsens tillsyn skulle de göra helt annorlunda bedömningar.

Uppdrag granskning i SVT1 tog i ett program upp försäkringsbolagens hantering av nackskadade 2006-01-31. Dr Bengt H Johansson, som var ordförande i Försäkringsmedicinska Kollegiet, sade i programmet angående försäkringsläkare följande:

”Rent principiellt kan de här läkarna ljuga, förvränga, förvanska ett förhållande under täckmantel av att vara läkare då, professor, docent eller något sådant. Om det nu skulle vara så illa att man gör detta, så finns det ingen möjlighet att kunna prova hur sakliga och korrekta de verkligen har varit. Att den här kontrollfunktionen inte fungerar är mycket allvarligt.”

Läkaryrket är upplagt för att man ska träffa patienten. Därför är en klinisk undersökning helt avgörande och har ett mycket högre bevisvärde.

De medicinska rådgivarna har bara intygsskrivande läkares intyg och utlåtanden och den enskildes journaler. Något underlag för annan bedömning än de som framförs i intygen finns aldrig.

”- Den rådande hanteringen är den ekonomiskt mest billiga.

– Någon utbildning att göra bedömningar på skriftligt underlag förekommer inte i professionen, liksom att det inte finns någon särskild specialitet för densamma.

– Det går inte att göra försäkringsmedicinska bedömningar utan att träffa patienten.

– Att basera en bedömning på journaler leder nästan garanterat till en felaktig bedömning.

– Försäkringsläkare är inte underställda Socialstyrelsen som tillsynsmyndighet och vederbörande är fri att ha vilken uppfattning som helst utan ansvar i egenskap av att vara legitimerad. Formellt sett är denne person då ej läkare (begreppet läkare är en yrkesskyddad titel förknippad med ansvar under Socialstyrelsen) utan medicinsk rådgivare.

– Vid personlig undersökning kan läkaren, förutom att ställa kompletterande frågor, även snabbt göra en bedömning av funktionsnedsättning och invaliditetsgrad genom att iaktta felaktiga rörelsemönster liksom att man får ett gott underlag för trovärdigheten. Uttrycket att ”en bild säger mer än tusen ord” har här sin relevans. Att kompensera detta genom att läsa journaler leder nästan garanterat till en felaktig bedömning.

Källa: Bengt H Johansson, Tomas Timander, Jonas Dencker. Läkarjournaler bör inte ligga till grund för rättstillämpning. ADVOKATEN nr4, 2001. Samtliga är läkare från Försäkringsmedicinska kollegiet. Jonas Dencker har varit professor och sakkunnig i Försäkringsöverdomstolen i 15 år.

I många länder, däribland USA, godtas inte utlåtanden som bara är baserade på andra läkares intyg i rättsliga sammanhang. De medicinska rådgivarnas utlåtande är bara andrahandsuppgifter med lågt bevisvärde. Rådgivarnas arbete ska egentligen bestå i att förklara intygen för handläggarna så att de förstår och kan fatta beslut.

Domstolarna kan inte acceptera ett sådant system och måste bortse från försäkringskassans läkares utsagor.

Jag kan inte tänka mig att varken Europadomstolen eller EU-domstolen skulle acceptera ett sådant system där domstolsprocessen styrs av ”outlawläkare” som är yrkeslögnare.

Försäkringskassans medicinska rådgivare utgör ett allvarligt hot mot rättssäkerheten.

Detta gäller inte enbart socialförsäkringsmålen utan även socialmålen då försäkringskassans bedömningar ofta styr kommunernas bedömningar när det t.ex. gäller personlig assistans.

Torbjörn Öhman

Makt korrumperar alltid.

Makt korrumperar alltid.

Makt korrumperar alltid. Det vet vi sedan urminnes tider. Särskilt den makt som inte utsätts för granskning. Och särskilt den makt som inte kan avsättas och inte är tidsbegränsad.

Makt övergår så ofta och så lätt från att vara ett ansvar till att betraktas som en rättighet.

Man blir utvald till makt och tänker att det här ska jag kunna förvalta, men

===============================================================================================

Det finns strukturella fel i rättssystemet som visar sig i att domstolarna godtar försäkringskassans och kommunernas beslut utan någon bevisprövning alls. Av motivuttalandena till förvaltningsprocesslagen (FPL) följer att förvaltningsprocessen ska vara en flexibel process som kan anpassas till processföremålet och där parter ska kunna föra sin egen talan utan hjälp av ombud. Vi har i praktiken en renodlad inkvisitorisk rättsprincip där den enskilde är helt rättslös. De t.o.m. låter försäkringskassans och kommunernas beslut ha företräde före våra lagar och konventioner. Domstolarnas agerande strider mot FPL och allt som Europarådet och EU står för. Det är domstolarnas uppgift att säkerställa unionsrättens fulla genomslag. Domaren ska döma utifrån parternas argumentation (kontradiktion), men gör det inte. En dom vilar vanligen på flera av varandra oberoende bevisfakta. I sådana här mål anser domstolarna att de försäkringskassans och kommunernas ”bedömningar” och handläggarnas beslut utgör hela bevisningen, allt annat ignoreras fullständigt.

Torbjörn Öhman

Den stora okunskapen och oviljan förstör vår hälssa

Den stora okunskapen och oviljan förstör vår hälssa

Det finns en  mycket stor okunskap om hur det är attt leva med en funktionsnedsättning och vilka följder funktionsnedsättningen medför i det dagliga livet för den enskillde individen  hos våra olika beslutsfattare från den enskillde biståndsbedömmaren och vidare uppåt i beslutskjedjan ända upp till högsta förvaltningsdomstolen samt framförallt våra folkvalda

Stora brister finns även i tolkningen avvåra olika lagar och dess förhållande till varandra  för att samtliga beslut skallvara fattade enligt vår grundlag

2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.

9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408).

 

2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter

Opinionsfriheter

1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden,
3. mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk,
4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats,
5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och
6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.

I fråga om tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och i vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar gäller tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser om rätt att ta del av allmänna handlingar. Lag (2010:1408).

2 § Ingen får av det allmänna tvingas att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Inte heller får någon av det allmänna tvingas att delta i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen. Lag (2010:1408).

3 § Ingen svensk medborgare får utan samtycke antecknas i ett allmänt register enbart på grund av sin politiska åskådning. Lag (2010:1408).

 

Tack vare oviljan att verkligen leva upp till våra lagar så försätter man den enskilde medborgaren för mycket stora påfrestningar som i slutändan kan sluta med att en enskild medborgare inte ser någon anan väg ur sitt beroende av hjälp än att själv avsluta sitt eget liv vilket visar på vilka följder utebliven hjälpinsats kan få

Sven Aivert

======================================================================================

Det övergripande målet för LSS och SoL är att den enskilda funktionshindrade ska få möjlighet att leva som andra i sin ålder, trots funktionshindret. Syftet är alltså att åstadkomma jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Genom insatserna ska man förebygga och minska följderna av funktionshindret. Insatser ska grundas på behov som den enskilde själv finner angelägna att få tillgodosedda för att kunna leva ett så självständigt och oberoende liv som möjligt, så likt ett liv som andra personer utan funktionshinder i samma ålder i sin omgivning.

Socialtjänstlagen

”5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper

Människor med funktionshinder

7 § Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.”

Det här stadgandet är med beaktande av europarätten en rättighetsagstiftning. En rättighet till delaktighet i samhället och att få leva som andra. Det stämmer också med RF 1:2, funktionshinderspolitiken såsom den utformats ända sedan 1989 års handikapputredning, diskrimineringslagen och europarätten.

Art. 26 EU-stadgan (rättighetsstadgan) föreskriver:

”Integrering av personer med funktionshinder

Unionen erkänner och respekterar rätten för personer med funktionshinder att få del av åtgärder som syftar till att säkerställa deras oberoende, sociala och yrkesmässiga integrering och deltagande i samhällslivet.”

Det är domstolarnas uppgift att säkerställa unionsrättens fulla genomslag. Stadgan har samma rättsliga värde som fördragen, utgör en del av primärrätten och ligger därmed på högsta nivå i den unionsrättsliga normhierarkin (artikel 6 FEU).

Europakonventionen (EKMR) ska tolkas fördragskonformt med andra fördrag som staten ratificerat, bland annat FN:s funktionsrättskonvention, vilket har bekräftats i en rad rättsfall från Europadomstolen.

Det finns dessutom tydliga regler om hur EKMR förhåller sig till andra författningar. 2:19 regeringsformen anger att ingen annan lag eller föreskrift får meddelas i strid mot EKMR och därför kan sådana rättsinstitut som normprövning enligt 11:14 och 12:10 också aktualiseras i förhållande till EKMR.

Europakonventionen

”Artikel 5 – Rätt till frihet och säkerhet

1. Var och en har rätt till frihet och personlig säkerhet.”

Och det ska tolkas konformt med bl.a. Funktionsrättskonventionen.

I begreppen ”frihet och personlig säkerhet” ryms allt man kan önska för att kunna leva ett bra liv

De bärande principerna i funktionshinderspolitiken är tillgänglighet, inflytande, delaktighet, självbestämmande, helhetssyn och kontinuitet. Fokus görs även på individens egna önskningar och att rättigheterna är individuella. Personen ska kunna styra sin vardag. Lagarna är också utformade efter detta.

 

Torbjörn Öhman

=============================================